Aftonbladet – 14 maj 1860, sida 3

Härefter afbröts föredragningen för att i nästa plenum fortsättas och åtskildes, ståndet klockan halj 10 em. 0 s : Borgareståndet. I lördagens aftonplenum fortsattes behandlingen af förslaget till ny bevillningsstadga: Föredragningen började med den afdelning, som rör bevillning af gåfva, testamente. fideikommiss, arf och fynd, och återremitterades på grund af gjorda anraärkningar, såväl 18:de , som äfven S8 19 och 20 i sin helbet, hvaremot 21, under samma rukrik, godkändes. 22, rörande bevillning för spelkort, äfvensom 23 angående bevillningen för tidningar och periodiska skrifter, godkändes. 24, rörande den ort, der be villning af bank, af testamente eller arf och fideikommiss skall påföras och erläggas, återremitterades. I sammanhang härmed återremitterades äfven till ny handläggning af utskottet en af friherre S. Creutz väckt motion, som utskottet i sitt betänkande afstyrkt. rörande årlig skatt å så kallade karaktersfullmakter. Hr Swartz talade för bifall till utskottets förslag, hufvudsakligen ur den synpunkt, att i ett så fattigtland, om vårt, vore nödigt att använda sådana belöningar för att uppmuntra förtjensten, samt att man ej på grund af missbruket borde fördöma bruket häraf. Hr Lindeström ansåg visserligen sådana belöningar vara af föga betydenhet, då missbruket förtagit deras verkliga värde, men ansåg ej rätt att söka afskaffa dem på denna väg, utan borde man önskningsvis hos regeringen fortfarande erhålla om att rang och titlar. som ej motsvaras af innehafvande tjenst, måtte förvinna, samt yrkade bifall till utskottets tillstyrkan. Ar Schenström ansåg, att man ej borde gå och gälla ör mera än man är samt trodde att, då intet annat medel fanns att sätta en gräns fer titelsjukan, man borde låta dessa herrar betala skillnaden mellan hvad le verkligen äro och hvad de vilja synas vara, hvaröre han förordade frih. Creutz motion och återremiss i detta syfte. Häri förenade sig hr Ekholm, illäggande, att då sannolikt ingen möjlighet fanns tt hos adel och prester genomdrifva en motion, åsyf:ande att helt och hållet få bort rang och titlar, som ej srunda sig på embete och tjenst, men åtminstone pilligtvis kunde göra fåfängan något afbräck genom utt beskatta densamma, antingen genom årlig bevillning, eller möjligen ändå bättre genom att belägga lessa fullmakter en gång för alla med så hög karta, utt begäret efter dessa lyxartiklar ej måtte få så tark fart, som det hade för några år sedan, Häri nstämde hr Dahm, under förklaring, att han ansåge n dylik bevillning utgöra en protest från folkets sida not sådana belöningar. Det vore ej mer än billigt tt de som ansågo dessa titlar för att vara någonting, ifven betalade för att de fingo bära dem. Hr Björck salade om nyttan af nationalbelöningar, men detta vore något helt annat. Anmärkte bland annat, huruom dessa titlar, som äfven medföra högre rang, ofta sätta underordnade till sina förmän och kamrater sinsemellan i en falsk ställning, samt instämde med le herrar, som begärt återremiss. Hr Lovån förkla-ade sig ej heller vara någon vän af det tomma ti-elväsendet, hvilket utgjort ett prerogativ, som tillhörde konvngamakten, och på sednare tider sparsamt lifvit begagnadt. Ansåg likväl lika med hr Lindeström, att man borde i önskningsväg hos K. M:t anhålla om upphäfvandet häraf samt yrkade återremiss. Ar Wallenberg ansåg billigt, att man beskattade yxen och fåfängan. Då man lade högre tull på åtskilliga lyxartiklar, så kunde man, om man ville vara xonseqvent, ej underlåta att äfven beskatta dessa lyxartiklar högre, men man borde åsätta dem så Hög vevillniog på en gång, att man kunde sedan vara lem qvitt, samt anmärkte, om det icke vore så godt utt öfverlemna denna beskattningsrätt åt kommunerna. Yrkade för öfrigt återremiss. I samma syfte yttrade sig äfven hrr Rosenqvist och Widell. Härefter öfvergick man till den afdelning, som ansår iöreskriften rörande allmänna bevillningens påcörande, uppbörd, afkastning och redovisning. Vid öredragning af 25 S, rörande de officiella uppgifter, som skola meddelas taxeringskomiterna, återremitterades momenterna 2, under litt. a och b, rörande hypoteksföreningarnes uppgifter, på yrkande af br Tholander, för vidtagande af en af honom föreslagen redaktionsförändring. Vid femte momentet under litt. b, rörande uppgifter från vederbörande .ullkammare, antogs, efter votering med 25 röster mot 16, hr Fåhrei reservation. Alla öfriga momenter unler denna godkändes, äfvensom 26, angående ippgifternas upprättande, så vidt möjligt vore, församingsoch socknevis. 27, rörande uppgifters meddelande af de skattskylliga sjelfva, afslogs nästan enhälligt, sedan flera ta are framställt omöjligheten för den enskilde, att ofta ns med bästa vilja kunna åstadkomma sådana upp sifter, som finnas föreskrifna i denna paragraf, obeäknadt att dessa bestämmelser äfven Syntes vara lögst inqvisitoriska och sannolikt endast skulle moterka det syfte man hoppades genom denna nya berillningsstadga vinna. 28, rörande huru förfaras skall vid inlemnande f ofullständiga uppgifter, 29, om vite för uraktlåenhet att lemna uppgifter samt 4 30, angående af kattskyldig frivilligt meddelade fullständiga uppgifer rörande hans förmögenhetsvilkor, återremitterales. I sammanhang med 2954 återremitterades äfven e af hr Hjerta och C. A. Larsson väckta motioner m borttagande af ansvarsbestämmelsen för uraktlåen uppgift till taxeringskomiteerna, med hänseende ill hvilka utskottet afstyrkt bifall. Ståndet åtskiles omkring klockan 11. Bondeståndet. Vid fortsatt behandling af bevillningsbetänkandet odkändes utan någon anmärkningsvärd , diskussion e återstående paragraferna till och med den 72:dra, tom 31, som återremitterades i syfte att flera ocknar, hörande till ett och samma pastorat, skulle unna få förena sig till ett beredningsdistrikt; 40, vari man gjorde den förändring, att tjenstgörande rest icke är skyldig utan eget medgifvande att åtaa sig ordförandeskapet, samt 71, som stadgar ati esvär öfver pröfningskomites beslut icke få ega rum, ch hvilken blef äterremitterad. bandtbruksinstitutet på Alnarp. FINITA nen AR RR