Aftonbladet – 14 maj 1860, sida 3

ANNROTC al avv Ffdr, samt a andra sidan en ensam person på landsbygden, som icke behöfde denna summa för att lefva. Följden blefve att statkarlen blefve beskattad och den ensamme icke. Det vert isynnerhet de detaljerade uppgifterna som väckt talarent tvifvel om möjligheten af en sådan beskattaing. En annan oegentlighet vore den, att husbonlen skall uppgifva tjenarnes lön. Fästade uppmärksamhet vid det obehagliga för husbonden att på letta sätt blifva angifvare, och föreställde sig att er husbonde -kan hafva en ordentlig tjenare som sparar, hvilken i följd deraf måste betala skatt, medan den. som super upp sin inkomst, får gå fri ifrån skatt Talaren förklarade sig hafva velat göra dessa anmärkningar, emedan det vore hans öfvertygelse att de fattiga skulle komma att lida af denna nya skatte metod, bland annat derför att uppgifterna skola vars skriftliga och icke, som nu, muntliga. Önskade derföre återremiss samt att minimiafgifterna måtte bibehållas för alla dem som föda sig med handarbete. Friherre Sprengtporten ansåg all beskattning at kapital orättvis, så länge kapitalet bär den indirektz skatten af en begränsad ränta. Talaren ansåg dock tiden för räntans frigifvande ännu icke vara inne, och önskade derför återremiss, i den syftning att kapitalet må vara skattefritt tilldess räntan kan fri ifvas. Hr Stuart ansåg utskottet hafva invecklat frågan genom att hopblanda frågan om beskattning å kapital och arbete. Bevillningskomitens förslag var det enda rätta, ty vill man beskatta kapitalet, så måste man derom hafva särskilda stadganden. Om återremiss skulle : beslutas, ville tal. fästa utskottets uppmärksambhet vid. sin komitebetänkandet bifogade reservation, samt förklarade att komitn ansett afskaffandet af minimiafgifterna som den vigtigaste reformen i detta fall, emedan dessa afgifter föranledt de allra största orättvisor. Önskade återremiss. Hr D. G. Bildt favn grundsatsen i utskottets förslag riktig, men trodde att tillämpningen skulle kunna framkalla orättvisor. Det finnes ingen affärsman, som icke, då han har fordringar, också har skulder. Men egendomen beskattas icke desto mindre som vore den skuldfri, och om nu kapitalisten äfvenledes skall skatta för sin ränteinkomst, så blir samma inkomstbelopp två gånger beskattadt. Instämde med friherre Sprengtporten uti att beskattning å kapital vore orättvis, så länge räntan är ofri Talaren fann äfven utskottets bestämmande af hvad med kapital menas så otydlig, att närmare utredning deraf vore af nöden, hvarföre han röstade för återremiss. : Hr Prytz önskade återremiss, med uttalande af den åsigten att den gamla graderade skalan borde bibehållas för tjenstemän, som hafva till och med 1500 rdrs lön. För återremiss talade vidare: hr von Koch, som j ett längre anförande redogjorde för bevillningskomitens undersökningar och förslag i detta fall; grefve M. W. Hamilton, som yrkade förkastande af all direkt beskattning på kapital, samt hr Palmkrantz på ungefär enahanda grunder. För bifall talade ännu en gång grefve Lagerbjelke, som ansåg diskussionen hafva gått utom saken, och önskade dess återvändande dit, samt hr Wolffelt. som ansåg att principen af beskattningen borde godkännas, om också mycket i tillämpningen kan behöfva undergå förändringar. Slutligen blef detta moment vid anställd votering. genom den förseglade sedelns öppnande, med 28 röster mot 27 till utskottet återremitteradt, ett beslut, mot hvilket hr Hjärne reserverade sig till prototokollet. Utskottets särskildta förslag om upphörande afjbevillningsafdraget bifölls utan diskussion. 2:dra mom., om bestämmande af hvad med inkomst af kapital, samt 3:dje mom., om bestämmande af hvad med inkomst af arbete förstås, återremitterades, det förra på yrkande af friherre Tersmeden, grefve Mörner och hr von Koch,-det sednare på yrkande endast af den sistnämnde. 4:de mon., deruti utskottet föreslår att norrmän, anställda vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter, erlägga inkomstbevillaing för den åflöning de från svenska statskassan uppbäran, birölls med följanåe af hr von Koch föreslagna redaktionsförändring: Vid de förenade rikenas beskickaingar hos utländska makter anställda och öfriga ander utrikesdepartementet stående embetsmän erlägga — ete. etc.., och sedan grefve af Ugglas ta!at för återremiss, samt grefve Mörner instämde med hr von Koch: 5:te mom., om bevillning för kronans arrendatorer, samt utskottets i sammanhang dermed stående särskildta förslag, återremitterades på yrkande af hr von Koch, friherre Tersmeden och grefve Mörner. För bifall talade grefve Lagerbjelke och hr Hjärne, samt för afslag grefve Hamilton. Sedan hr Tornerhjelm afsagt sig sin plats som !edamot i statsutskottet, hvaremot många med höga aejrop protesterade, men hvilket dock förklarades birallet, åtskildes ståndet kl. omkring !, 10. Presteståndet. Den vid förmiddagens plenislut afbrutna föredragningen af bevillningsutskottets betänkande n:o 20, angående den allmänna bevillningen, fortsattes från och med 8 mom. 1, som har följande lydelse: Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke rum, när alla de utaf kapital eller arbete uppkomna årsinkomster, sammanråknade, icke öfverstiga 100 rdro Prosten Sonden talade för återremiss i Jen syftning att få :n i öfverensstämmelse med hr Lindeströms reservation, blott med den förändring. 1 4 I 2 att ensam man eller qvinna skulle, då årsinkomsterd aa sammanräknade icke öfverstiga 1800 rdr, vara! fria från bevillning för 300 rdr och häruti instämde ) x doktorerna Säve och Nordlund samt professor Carlå son. Prosten Kullman önskade bifall till hr Swartz ., reservation. Paragrafen blef af ståndet återremit terad. 9, innehållande att fabriksegare, handlande ! eller annan näringsidkare skall påföras bevillning der fabriken är belägen eller handeln, yrket eller närinsen idkas, såvida den behållna inkomsten deraf öf-Å u verstiger 400 rdr, föredrogs härefter. Professor Carl-Å ) son talade för återremiss och prosten Sonden för en x förändring af 400 rdr till 300. Dr Nordlund ansåg att man kunde bifalla f:n, om sista punkten från orI ? det såvida, borttogesderifrån, och blef detta förI 2 slag af ståndet antaget. 10 bifölls på yrkande af å n doktorerna Säve, Nordlander och Carlander, hvaremot I st professor Carlson önskade återremiss. 5 I1 till och d med 24 biföllos utan diskussion. Vid 25, litt. b) mom. 5, i hvilken utskottet föreslår att uppgift skall I ... lemnas af hvarje tullkammare å värdet at hvarje !å handlandes export och import, gjordes den förändring, på förord af komminister Beckman, dr Nord) Ja lander och prosten Sonden, att hr Fåhrei reservation blef af ståndet antagen. Dr Säve talade för bifall 1 till utskottets förslag. 26 och 27 litt. a) biföllos ) hvaremot litt. b) återremitterades på yrkande af prö2! fessor Carlson, biskoparne Björck och Anjou, doktovä rerna Wåhlander och Lindgren samt prostarne Ber-) de lin och Melen. Komminister Beckman och prosten ak Sonden önskade bifall, blott med den förändring, att I tjl den förre ville utesluta sista uppgiften under mom. 7 och den sednare förändra beloppet 400 rdri mom... 4 och 5 till 300 rdr. 28 bifölls, hvaremot 29, !ö skriftlig uppgift skall af hvarje skattskyldig lemnas I at! att bot af 3 rdr, återremitterades efter votering ta; med 18 röster mot 12 på yrkande af professor CarlDå son och dr Lindgren. Prosten Sonden förordade ett b tillägg i likhet med riksdagsfullmäktigen Josef Holms ) 2X reservation af orden: dock må allmoge och mindre ) 9N skrifkunnige meddela sina uppgifter muntligen och st med honom förenade sig dr Nordlander och riksarlig kivarien Nordström, hvaremot doktorerna Säve och oc Rundgren samt komminister Beckman talade för bimi fall. 30 bifölls utan diskussion. d Den af utskottet å sidan 20 i art. 2 gjorda hem-Å de ställan angående procentberäkningen, temligen att ve den uti 2 och 6 föreslagna procenten ej skulle låt anses definitift bestiamd wutan blott anvifva det sn.