Aftonbladet – 14 maj 1860, sida 2

ning detsamma genom ständernas frikostiga anslag (450,000 rdr) erhållit, innefattar ett helt qvarter. Skulle nu icke alla dessa sistnämnda auditorier kunna inrymmas i-Vetenskapsakademiens hus, eller ock ett större antal erfordras vid det antagligen fullständigare universitetet i Stockholm än vid det i Upsala, så kunde väl dock högst fem dylika lokaler behöfva förhyras till en årlig kostnad (å 400 rdr st.) af 2000 rdr. ) Hvad beträftar akademiens behof a bibliotek och museer, så tro vi att detta skulle utan stora kostnader kunna ordnas på ett för det: allmänna mera tillfredsställande sätt än för närvarande är fallet. Det är nemligen, hvad först beträffar biblioteket, väl bekant att det kongl. biblioteket här i staden måste, i saknad af tillräckligt utrymme, snart flyttas från sin nuvarande lokal i kongl. slottet. För dess förvarande har ny lokal blifvit utsedd i nationalmuseet, af orsak att man velat undvika ny byggnads uppförande för detta ändamål ensamt, men icke derföre att sådant befunnits tjenligt. Man har tvärtom allmänt beklagat, och såsom en förvänd åtgärd betraktat, att man i en byggnad med så inskränkt utrymme som denna, och hvilken derjemte skall innefatta så många andra stora och oupphörligt växande samlingar, ämnar inlägga ett bidliotek af 100,000 volymer, som med hvarje år kräfver ett betydligt ökadt utrymme, och hvilket bör vara efter nutidens fordringar, d. v. s, med rymliga läsoch skrifrum, för allmänheten inrättadt. Då härtill kommer att en ny byggnad för riksarkivet länge ansetts af behofvet påkallad, i följd hvaraf regeringen äfven vid sednaste riksdagen för sådant ändamål af rikets ständer äskade ett belopp af 321,900 rdr, hvilken begäran dock afslogs, så synes det som man icke saknade skäl att för kongl. biblioteket och riksarkivet uppföra en byggnad, hvilken äfven kunde inrymma Upsala bibliotek. Derigenom behöfde icke kostnaden blifva mycket förstorad, och detär klart att, äfven om universitetets flyttning icke nu beslutas, en ny byggnad för bibliotek och riksarkiv icke bör uppföras utan beräkning på det utrymme, som för det förr eller sednare hitförväntade universitetsbiblioteket kan erfordras. Ett i förhållande till detta utrymme mer än tillräckligt bidrag till byggnadskostnaden skulle kapitalvärdet af det årliga statsanslag, som nu utgår till Upsala bibliotek, utgöra. Det är nemligen .en bland de många kostsamma följderna af våra vetenskapliga samlingars spridning på flera orter, att staten nu icke blott till kongl., utan äfven till Upsala bibliotek gifver 12,000 rdr årligen till bokinköp. Genom indragning af detta, i allt fall öfverdrifvet tilltagna anslag, hade man ett kapital af 200,000 rdr att använda till de ifrågavarande biblioteksbyggnaderna. Hvad angår Upsala akademis museer, så äro dessa i qvantitativt och till en del äfven i qvulitativt bänseende af så ringa betydenhet, att de utan svårighet och till mycken vinst för den studerande ungdomen skulle kunna förenäs med de i Stockholm befintliga, t. ex. taflemusget med det stora musået i slottet, myntkabinettet med det i vitterhetsakademien, zoologiska musget med det stora naturhistoriska härstädes, o. s. v. Derigenom besparades äfven de kostnader, som nu utgå för dessa samlingars. bevarande och tillökande, jemte tillsynen deröfver. En icke mindre vinst för staten vore att sålunda undgå de nu oupphörligt växande fordringarne från Upsala på anslag till växthus, konservatorer, amanuerser och hvad de allt heta dessa talrika behofn, som måste af statsmedel tillfredsställas. Det är möjligt att några af de härvarande musåerna skulle, i följd af tillökningen från Upsala, erfordra någon utvidgning eller förändrad inredning; men kostnaden derför skulle sannolikt icke öfverstiga. 20,000 rdr, om man undantager hvad som erfordrades för att sätta Carolinska institutets lokaler i vederbörligt förhållande till det ökade antalet lärjungar. Denna kostnad torde nemligen särskildt böra upptagas till 30,000 rdr, då komiten för den medicinska undervisningens ordnande uppskattat enahanda behof, för den: händelse att äfven medicinska fakulteten i Lund hitflyttades, till 40,000 rår. 2 ; Hvad den egentliga flyttnings(d. v.s. transport-) kostnaden beträftar, borde denna icke kunna blifva så öfvermåttan betydlig, då man betänker, att -ett universitet icke är ett tyghus eller en husgerådskammare, utan förnämligast rörer sig med andliga medel. Några fartygslaster med böcker och en del instrumentalier (många af sistnämnde slåg komme troligen, såsom antiqverade. eller härstädes icke. behöfliga, att afyttras), se der allt hvad hufvudsakligen erfordrades! Kostnaden för hela flyttningen, om den upplätes på entreprenad, under behörig uppsigt, men icke åt personer, som åtnjöte dagtraktamente och egde i detalj debitera kronan, skulle näppeligen uppgå till 20,000 rår. Låtom oss nu öfverräkna vårt debet! Den nybyggnad, som må anses erforderlig för den akademiska styrelsen, hvilken dock lätteligen kunde: erhålla. sessionsrum i vetenskapsakademiens: eller något annat publikt hus; behöfde icke vara större än att densamma kunde uppföras för ett. belopp af rdr 150,000. Kapitalvärdet af de byresmedel (2,000 rdr), som högst behöfde utgifvas för auditorier, utgör å 6 procent 33,333!; rdr, men upptages i jeman summa till... vcsvcvvrvygegtttrrsr snar 34,000. 4 2 are nom a allen nen RN