Aftonbladet – 14 maj 1860, sida 2

Om kostnaden för Upsala universitets förläggande till. hufvudstaden. I Det är naturligt att de, som till hvad pris som helst vilja förhindra hitflyttningen af det nu i Upsala förlagda universitetet, icke underlåta att, såsom ett hufvudargument, frambålla de efter deras påstående ofantliga kostnader, som en sådan flyttning skulle medföra; och det finnes äfven bland den mängd af upplyste medborgare, som inse nödvändigheten af en sådan åtgärd, många som, af farhåga för dessa kostnader, emot sin vilja sluta sig till de förres parti. Förgäfves har man emot dessa påståenden och farhågor anmärkt att någon grund hvarken uppgifvits eller förefinnes hvarföre kostnaden för ifrågavarande fiyttning skulle, såsom en och annan yrkat, uppgå till millioners; och man har icke heller velat egna någon uppmärksamhet åt det inkast, att i angelägenbeter af stort nationelt intresse det tillhör statsmannen att fråga sig ej blott hvad det kostar, utan äfven hvad det är värdt. Den en gång ingifna skräcken har, understödd af Upsala-intresset, varit mäktigare än alla förnuftsskäl, och man har icke ens gjort sig mödan att undersöka om verkligen dessa kostnader skulle blifva så stora som man föregifvit. Vi bafva derföre och för att för egen del komma till vissbet om det motstånd, som emot denna flyttning uppställes, kan anses i någon mån befogadt, trott oss böra företaga en sådan undersökning, och vi meddela här nedan ej blott det slutliga resultatet deraf, utan äfven sjelfva beräkningen, på deten hvar må kunna se om denna må inågot hänseende anses väsentligen felaktig. Antalet af de byggnader; som i Upsala användas till undervisningens behof, är icke stort — det uppgår, såsom vi tro, till 12 — och skulle vara långt mindre, om de ej dels (nemligen de äldre) vore af så ringa storlek, dels vore upptagna af boställen åt professorerna, hvilket senare kan anses ej blott ö verflödigt, utan äfven i flera hänseenden skadligt. Erfarenheten har nemligen visat, att äfven vid institutioner, der man påstått den s. k. prefektens ständiga tillsyn och närvaro vara ytterst nödvändig, har boställsförmånen ingalunda åstadkommit något dylikt, samt tillsynen af den å stället bosatte professorn på intet sätt varit större än den andre med boställe icke försedde lärare utöfvat; och en dylik praxis — att förse professorer med boställen — skall derjemte ej blott i hög grad förstora och fördyra de byggnader, som för akademiska behof skola uppföras, utan äfven framkalla anspråk från de universitetslärare, som icke bhfvit med sådan förmån begåfvade, att derför af staten undfå ersättning uti hyresmedel. Systemet borde derföre i allt fall (så som redan skett i Köpenhamn) inskränkas och efterhand upphäfvas, desto hellre som, sedan professorernas löner nu blitvit så ansenligt förhöjda, något skäl icke finnes hvarföre de skola åtnjuta en sådan fördel. I Stockholm, der embetsmän af lika lönevilkor (såsom t. ex. kollegiiråder) ingalunda göra anspråk på boställen eller anse sådana för sin utkomst behöfliga, borde således dylika lokaler icke för akademien ifrågakomma. (För de nuvarande boställshafvarne kunde dock, om så funnes billigt eller af något i deras fullmakter, emot bvad vi förmoda, influtet berättigande nödigt, lemnas hyresersättning.) Hvad för universitetet i Stockholm egentligen skulle erfordras eller, med andra ord, hvad som för dess ändamål behöfde anskaffas, synes endast vara: 1:0 Sessionsrum och 2:o Föreläsningssalar för det. akademiska konsistor:et och fakultet.rna . : Efter det i vårt land vanliga föreställningssätt borde nu, för dessa ändamål, nya och dyrbara byggnader uppföras; men för Köpenhamns universitet, som invigdes den 1 Juni 1479, blef först omkring 250 år derefter, oemligen år 1732, en särskild nybyggnad uppförd; och det i början af innevarande sekel i Kristiania inrättade universitetet begagnade äfven i flera tiotal af år förbyrda lokaler. Vi se icke något hinder att detta senare skulle äfven här låta sig göra, i den mån användbara lokaler icke. i publika hus kunde erhållas. Ville man likväl gifva universitetet eget hus för dess konsistorium, så kunde antingen ett nytt uppföras, hvilket icke behöfde kosta mer än det i mycket stor skala tilltagna kemiska laboratoriet i Upsala (hvilket lärer ha uppförts till en kostnad af omkring 130,000 rdr), eller ock dertill inköpas . någon lämplig byggnad, : Antalet af. auditorier,. som för närvarande i Upsala begagnas, är, efter hvad oss blifvit meddeladt, tlf; och då rum för minst 2 å 3 sådana borde kunna beredas i akademihuset, behöfde blott 9 å 10 föreläsningssalar på annat håll anskaffas. -Men för den medicinska undervisningens behof, som i detta hänseende är störst, finnes, enligt medicinska komitens förklarande, redan här i Stockholm ett tillräckligt antal auditorier, nemligen 2:ne uti Carolinska institutet, ett å Serafimerlasarettet. ett å Barnhuset, ett å Kurhuset och ett å Barnbördshuset, in summa sex. Då likväl fakulteten i Upsala utan tvifvel för sin inskränktare undervisning begagnat ett mindre antal lärosalar, vilja vi antaga att tre fjerdedelar. af det uppgifna totala antalet, det vill säga nio, erfordras för de bäriga fakulteterna; och då de förutnämnde två tre, fö hvilka utrym; ae Jr Ar