Aftonbladet – 12 maj 1860, sida 2

Icke så illa, käre Marcenay, svarade vieomten, men:.du skulle. kommit målet: närmare, ifall. icke. olyckligtvis den:gode Beauprå varit en lustig enkmani öfver femton år. Mer än nog öm-den der Beaupre, afbröt malteserriddaren, jag bar ytterligare en: anklägelse mot vännen -Choisy, öfver hvilken jag utber mig er rättvisa dom I går — historien är ej urgammal — bjöd an mig till middag, : Ännu synes mig hans brott ursäktligt, framkastade Marcenay. Vis erligen, ifall. vi. varit två eller fyra; men gissa nvem, som: var den tredje och :sic ste gästen? .. En — seminarist, nyss utslappen från Saint-Sulpice, som stirrade på sin tallrik och som rodnade vid hvartenda ord som talades — en nec plus ultra seminarist (Au diable med latinet! Det är hans skull), till hvars ära Vi fastade — i går var det fredag — som tre kyrkofäder .... vi, fastade obarmhertigt, från och med piggvar till och. med spenat. , Min middag var då icke i ditt tycke? frågade Choisy. Det var jesuiten somricke var det; fan vet hvad han mumlade då ban satte sig till bords, troligtvis. ett. benedicte. ;Tillatt börja med, får jag erinra dig att från jesuit till malteserriddare är blott ett litet tuppfjät, och slutligen att:herr de Luscourt icke är mer seminarist än du sjelt Han är en ung man af god härkomst, som, tackad vare hans mamma, fått en uppfestran hka gudlig som vårtvarit motsatsen. Han är san nerligen ingenting att skratta åt, och dessutom öra Voltaireska blasfemer icke längre till goa tonen. ; På min ära,. anmärkte. Marcenays talar ni icke så uppbyggligt som ni i morgon dag