Aftonbladet – 12 maj 1860, sida 2

(O2I SIN DOR Um tCarolinska institutet. En del .f hans rent vetenskapliga arbeten äro samade i ett band under titela Smärre medicinka skrifter.o LITTERATUR. Ekonomiskaoch statistiska .-upplysningarom Norrbottens län, samlade under tesor år 18559, af P. H. Widmark. Stockholm, hos P. A. Norstedt Söner. Det är med en dubbel tillfredsställelse. vi genomläst den embetsberättelse, som landsifdipg..-Widroark i ofvannämnde arbete afgifvit om det län han nyligen fått sig anförtrodt. Utom den fägnad hvarje vän af fos erlandets. förkofran måste : erfara öfver att nhemta, att en landsdel, som han förut tänkt ig såsom synnerligt vanlottad, tvärtom inneler rika tillgånger, som endast vänta på att blifva tillgodogjorda, kan man ej annat än lädja sig åt, att den till högste styresman tt en mån. med det nit och: det upplysta praktiska förstånd, som framlyser på hvarje ida i denna berättelse, vore de ej förut käna egenskaper hos den fordne förste landtmätaren i Helsingland. Det vore önskligt att ira landshöfdiogar efter de fem årens förpp, då de afgifva sina vanliga i lag påudna embetsberättelser, i allmänhet visade g ega samma grundliga kännedom. m sina spektive län somder nye höfdingen öfver Norrbotten skaffat sigunder första-året af sin mbetstid.. Denna insigt är s:omycket högre att uppskatta, som. den inbemtats ej blott genom forskningar i länsarkivets gömmor, utan nom: resor och personliga besök, som sträckt sig till nästan alla delar af länet, äfven de mest otillgängliga. Och resorna, ha skett ej i en beqväm vagn på beqväma landsvägar, utan till allra största delen i båt uppför och utför forssarne: och vattendragen, sarct till fots: gerom de. vidsträckta ödemarker, som upptaga landet mellan floddalarne. Tillsammans ba de utgjort den respektabla väglängden af 223 mil, tillryggalagd från den 2 Juli till den 28 Augusti 1859. Den första af dessa färder sträckte sig uppför Kalix elf och vidare uppför Tärändö-elf, denna märkvärdiga. bifurkation, hvarigenom Torne-elf afbördar sig en del af sitt vatten i Kalix-elf, samt in i Torneself-och:denna uppö e till Wittangi by i Juckasjärvi socken, en grad norr om polcirkeln. tervägen togs Torne-elf utför ända till Haparanda. Den andra resan. gick: uppför: Luleå floddal till det ställe der Lilla och Stora Lule-elf förena sig, uppför. den förra, till Jockmock samt öfver träsken till det på gränsen till fjäll-landet be: lägna Quickjock, derifrån Ruotivaras bekanta jernmalmsberg besöktes. Naturskönheten af denna fjälltrakt, .som för två år sedan besöktes; af H. M. konungen under hans resa i Norrland, beprisas af alla som sett den... Sjelfva vår allvarsamme och praktiske Jlandshöfding, som. endast-resermed öga för ekönomiska förhållanden, kan ej undgå att träffas deraf. Han ger följande målande skildring af denna fjälltrakt: Qvickjocks natursköna fjälldal, med dess berrliga fjällgruppering, torde svårligen hafva sitt motstycke inom riket; men först efter en mödosam vandring upp till Wallespikens högsta fjällspets, belägen 1!,, högst 2 mil från Qvickjock, öppnas åt alla sidor den mest vidsträckta och storartade utsigt öfver det vilda och ödsliga fjäll-landet, omvexlande i många förgskiftningar emellan snöbetäckta fjällsluttningar, gråa, söndersprängda skifferlager,i grönt . och gult skiftande mossfält, samt den nedan liggande: dalen, i hvars fördjupning Saggatträsk är beläget. En egen imposant färgprak utvecklades, då, under vistelsen på fjällspetsen, densamma insveptes i ett regnmoln, medan ännu solen sken i dalen, och från densamma en regnbåge uppsteg, hvars öfversta hvalf likväl var lägre än fjällets höjd, och detta panorama förändrades: stundligen och framkastade nya vyery allt efter som molnen sämmanföllo eller skingrade sig. Efter återkomsten till Jockmock företog hr W., i. ändamålatt, utröna ,beskaffenheten af de mellan floddalarne liggande trakterna, en vandring öfver det öde landet till Gellivara kyrkplats och det en half mil derifrån belägna ryktbara jernmalmberget, hvarifrån återresan följde Lina och Skröfelfvens floddalar ut.i Kalix-elf. Den tre lje resan gällde Piteå elf. dal samt de i vester och sydvest derifrån ber lägna Arvidsjaurs. och Arjeplougs: lappsocknar, den sednare sträckande sig intill Hornavån. Det är naturligt, att de upplysningar, som vå: detta sätt erhållits ur första hand och:genom besök på stället, skola vara både tillförlitliga och rikhaltiga... Författaren indelar sin beskrifning i tre delar, efter de-trevalldeles olika bälten, somsisterrasser höja sig öfver hvarandra från Bottenhafvet till fjällryggen: kust-, skögsoch fjäll-landet. ; Hvad det första beträffar visar ban, att jordbruket der, oaktadt riklig tillgång på odlingslägenheter, ännu endast befinner sig i sitt första utvecklingsstadium, så att landet icke ens i-goda år frambringar spannmål för sitt behof. Anledringen till detta ogynsamma förhållande ser förf.. ej i -klimatets beskaffenhet; då: den höga sommartemperaturen. i. viss-mån. ersätter de: låga medeltemperaturen för hela året, utan i de för jordbruket menliga, privilegier, som i äldre tider blifvit gifna bergshandteringen, samt den förlust af arbetskrafter, som trävarurörelsen, hvilken efterhand blifvit en Icke så illa, käre Marcenay, svarade vimvamtan man: du skille kommit -målet: när