Aftonbladet – 11 maj 1860, sida 3

skall den blifva ännu bättre. Jag befinne mig bland Romagnas inbyggare såsom midt mitt konungarikes gamla provinser. Jag ha redan förut lärt känna eder, ty många a sder kämpade i sjelfständigbetskriget; mår blefvo sårade, många dogo för fosterlandet de visade att de voro förträffliga och tappr soldater. Sardinska regeringen sysselsätter sig mc: förberedelser till de nära förestående debat terna i kammaren rörande fördrayet af dei 24 Mars. Grefve Cavour skall med: tillför sigt motse framtiden. Rörande Savoyens och Nizzas afträdande har han yttrat följanct märkliga ord: Jag skall genom min öppe het öfverraska och besegra mina motstånda Det finnes ingen italienare, som kan fördömt mig derföre att jag handlat såsom jag gjc i denna sak. De :fficiösa tidningarne b redan yttra sig i frågan, och Opinione s ker bevisa huru stora fördelar Italien vunni i utbyte mot de afträdda provinserna. Tidningen Adriatico,, som utgifves i Ra. venna, redogör på följande sätt för Mazzins nyaste manifest till sicilianarne: Sedan agitatorn försäkrat dem, attde italienska -provinsers öde, hvilka ännu icke voro fria, berodee på deras initiativ, och sedan han uppmanat dem att påskynda händelsernas utveckling, fortsätter han som följer: Är en gång Bourbonernas regering störtad, så skola vi utropa den man, som halfva Italien redan valt, som hittills kan sägas vara uteslutande italiensk, som är en tapper konung och en hedersman. Låtom oss derföre skrifva på vår fana: Annexation! Innan jag var republikan, var jag unionist. Det syntes mig, som om republiken ensam kunde föra till enhet; men jag misstog mig. Victor Emanuel har fört Italien närmare detta mål, som skall uppnås, om befolkningarne komma honom till hjelp. Hvad mig sjelf beträffar, så uppoffrar jag mina fordna ider åt den gamla principen och rcpar med eder, sicilianare, och med halförs alla folk, som framdeles blott kunna utgöra ett folk, af hela mitt bjerta: Lefve WVic:cr Emauuel, Italiens konung! Sicilianare, stunden är kommen: uti Italiens namn, låtom oss skyndsamt gripa till vapen Uti ett bref från Neapel nämnes såsom ett egendomligt drag i den nuvarande resningen på Sicilien, att prester och munkar deltagit deruti med den allra största kraft. Det är b kant, att intet stånd är så rikt, mäktigt och ansedt i hela konungariket som det andliga. Trots det oerhördt stränga belägringstillståndet uti Palermo, trots dagliga dödsdomars verkställande, hotelser och våldsamma åtgärder af alla slag, hade Palermos invånare ej uppbört att midt på ljusa dagen göra demons strationer och håna de stränga segrarne. Hvaraf kommer det, att en stad, som redan lidit så oerhördt genom misslyckade revolutioner, att en befolkning, som står vid gränsen af huagersnöd, dock ännu har mod att oupphörligt på nytt våga höja revolutionens fana och fortsätta dermed tills man slutligen lyckas? Svaret på denna fråga hänvisar på det olidliga tyranni, det gränslösa godtycke, som utmärker den närvarande styrelsen. Men härtill kommer folkets förhoppning -om understöd ;rån det öfriga Italien, genom Garibaldi. Grefvens af Syracusa bref till konungen af Neapel har äfven i sin mån bidragit attlifva folkets mod och förtröstan. Till Bedaktionen af Aftonbladet. I Mariestad har passerat en högst egen händelse: En man, som i tillstånd af sinnesrubbning våldfört sina föräldrar, iotogs förliden höst å länets lasarett såsom mindre vetande, och blef i Oktober mårad derifrån utskrifven med betyg af läkaren, att han visat omisskänneliga tecken till sinnesrubbning. När saken understäldes sundhetskollegii bedömande, förklarade kollegium manren icke vara till sina sinnen rubbad, följaktligen fullt ansvarig för sina handlingar. Till följd af denna kollegii förklaring blef mannen häktad i afvaktande på Götha hofrätts utslag. Han sitter för närvarande på cellfängelset, hvars såväl direktör som tjenstgörande prestman finna hos honom många tecken till sinnesrubbning. Med skäl frågas nu: 1:o Huru kan kollegium på 32 mils afstånd, då mannen i fraga aldrig varit af någon dess ledamot sedd eller undersökt, och tvärtemot en edsvuren och aktad tjenstemans embetsbetyg, förklara mannen vara ansvarig för sina handlingar, d. v. s. icke sinnesrubbad ? 2:o Hvartill tjenar en edsvuren tjenstemans embetsbetyg, eller hvad aktning har en sådan tjensteman att vänta i det allmänna, och bvad ansvar kan han icke underkastas, om hans betyg i tjensten så motsägas af hans högsta auktoritet? NA