Aftonbladet – 11 maj 1860, sida 2

vota kan lägga besvärande band på det fria tillkännagifvandet af hvars och ens öfvertygelse. Det betänkliga uti att, enligt utskottets förslag i 71 S, afskära all möjlighet att erhålla ändring i pröfningskomits beslut hafva hr Reutersvärd och andra reservanter i vår tanka så tydligt ådagalagt, att vi vilja hoppas att: denna paragraf icke må vinna ständernas bifall. Hr Reutersvärds förslag går en. ganska lämplig. medelväg mellan den obegränsade besvärsrätten och det fullständiga afskärandet af all sådan. Rådligast torde dock vara att frågan hänskjutes till förnyad handläggnin.: af utskottet. Till de vigtigaste punkterna i hela betänkandet hörer den i 21 8 af instruktionen för taxeringsförrättnipgarne upptagna föreskrift om utrönande af egande inko st genom räntebärande kapital samt andra, icke särskildt omförmälda tillgångar. Det är, såsom vi nämnt, den skattskyldiges hyra, som utskottet, i likhet med bevillningskomitån, vill läggatill grund för beräkningen i detta fall. Sannt är ock, att beskaffenheten och värdet af den boning, en person innehafver, är en bland de få synliga mätare på hans lefnadssätt, som härvi: stå till buds. Att den måste vara långtifrån tillförlitlig ligger likväl i sakens natur. Dess begagnande såsom beskattningsgrund torde derföre böra ske med den allra största varsamhet, och framförallt olika lokala förhållanden icke lemnas helt och hållet utan afseende, då det ju är allom bekant, att hyresbeloppet i de större städerna i allmänhet medtager en vida drygare del afhvars och ens inkomst än fallet är i de mindre städerna. Särdeles måste detta vara händelsen t.ex. i hufvudstaden,der på få år en så enorm stegring i hyrorna egt rum: att otaliga familjer nödgats, för att kunna bestrida den oundgängliga utgiften, hyran, väsentligen inskränka sina öfriga lefnadskost nader. Det synes oss derföre vara i hög grad nödvändigt att, på sätt hr Stuart i sin reservation mot komitens betänkande föreslagit. någon skilnad göres mellan större och mindre städer i detta hänseende. Huru olika behofven i afseende på boningslägenheter äro för en nsam person och för en talrik familj, ligger en för öppen dag, och hyrans tagande till mätare. på inkomsten måste följaktligen i de flesta fall slå ut ganska gynnsamt för den förre. men ganska betungande för familjefäder. Hvad slutligen vidkommer den stigande skala, enligt hvilken utskottet velat beräkna förhållandet mellan erläggande hyra och supponerad inkomst, anföra vi här endast de inkast mot densamma, som framställas i hr A. R. v. Kremers reservation, deri reservanten bland annat yttrar: Kan det på något ställe vare rättvist — för att anföra ett exempel — att den, som betalar i hyra 1470 rår, skall uppskattas till en inkomst af sex gånger hyrans Belopp, eller 8820 rdr; men den, som händelsevis betalar fullt 1500 rdr, till sju gånger hyran, eller till 10,500 rdr i inkomst? Måste ej bestämmelser af en sådan beskaffenhet nästan ovilkorligen föranleda och liksomisjelfva inbjuda till lätt verkställda försök attkringgå författningen, och är ej detta ett af de största fil. man kan förebrå ett lagstadgande? Hr von Kramer föreslår förkastande af heln det stadgande, som afser hyrans läggande till grund för beräkningen af inkomstbeloppet. Måhända ingredierar ett sådant stadgande dock alltför mycket i den uppställda grundsatsen, att beskatta äfven inkomsten af kapital; men vigtiga skäl tala för att utskottet må taga denna punkt i förnyadt öfvervägande, för att tillse om icke sådana föreskrifter kunna uppställas, att åtminstone något afseende fästas vid lokala och andra förhällanden, till följd af hvilka tillämpningen ar ett för hela riket generelt stadgande måste drabba ytterst ojemnt och orättvist.