Aftonbladet – 9 maj 1860, sida 2

gande visserligen å ena sidan nödsaka de mera bemedlade att personligen fullgöra beväringspligten, men äfven å andra sidan för dem öppna en ny bana och utsigt till befodran, som gjorde bördan mindre oangenäm för dem sjelfva och nyttigare för fäderneslandet: Hos befäl bör icke allenast finnas den maktfullkomlighet, som disciplinen skänker, utan äfven det högre vetande och den större bildning, som väcker tillit och förtroende hos underordnade. Att beväringsinrättningen, genom att sålunda lika trycka på alla och enhvar skulle blifva mera populär och isynnerhet förorsaka mindre missnöje hos bondeståndet, torde kunna tagas för gifvet. . Bondeståndet har redan afslagit alla paragraferna af utskottets förslag till beväringsförfattning (utom den sista, som rör Gotlands nationalbeväring,) men deremot beslutet, att beväringen skall exerceras 15, högst 20 dagar under blott ett år, samt att halfva antalet beväringsynglingar mot en summa af 40 rdr pr man måtte befrias från vapenöfningarne. Ståndet har derjemte inbjudit de öfriga stånden att deltaga i detta beslut. Man bör likväl kunna hoppas, att de sednare fortfarande skola hålla på den nödvändiga om äfven tyngande tvåärs-exercisen, samt lemna sitt bitall till alla paragrafer af den föreslagna nya beväringstadgan, utom dem, som röra friköpningen och elitinrättningen, nemligen den 15 och den 28, jemte de, som med dem hafva sammanhang. Ser man sig icke i detta afseende väl före, så torde man komma att begå en handling, som sedermera bittert skall ångras.