Aftonbladet – 7 maj 1860, sida 1

NN nm me TT one va Ne STOCKHOLM den 7 Maj. Kongl. Maj:ts tal till rikets ständer vid hyllningen, den 5 Maj 1860, var af fölande lydelse: Välborne, ädle och välbördige, ärevördige, rördige, vällärde, äreborne, förståndige, välsktade, hedervärde och redlige, gode herax och svenske män! Sedan jag i templet, inför Herrans heliga iltare, förnyat mina löften till det folk, somm min store farfader för ett halft århundrade: sedan blef kallad att ärorikt styra, och hvars: väl min af oss alla djupt och innerligt saknade fader, under en fridsäll regering, mäkigt befordrat, har jag i dag sammankallat eder, gode herrar och svenske män, för att af eder emottaga den ed, hvars uppfyllande skall betrygga fäderneslandets sällhet. Denna från förfädren ärfda sed, att konung och folk genom ömsesidiga, offentligen utta-lade och heliga förbindelser, ännu närmare: sammanknyta sina framtida öden, är ej em tom och meningslös form. Dess betydelse: kännes visserligen djupt: edra bjertan, såsom. i mitt, och aldrig skola dessa högtidliga ögonblick ur våra minnen försvinna. Vi lefva uti en tid, då nästan uti alla länder sinnena beherrskas af en i olika rixtningar si. yppande oro, af en missbelåtenhet med det bestående och en sträfvan till ett ofta dunkelt anadt bättre. Från de våldsamma skakningar, som deraf inom andra samhällen framkallats, har den Skandinaviska halfön genom Försynens nåd varit bevarad. Med Iugm besinning och fast förtröstan till sin lagbundne: konung hafva dess folk förstått att draga nytta af andra länders erfarenhet, utan att blottställa sig för de faror som hota dem, hvilka i hvarje: rörelse se tecken af ett friskare lif, i hvarje förändring ett framsteg. Framåt måste vi gå; ty stillaståendet är för ett samhälle lika vådligt, som i tidens längd omöjligt; men ej må vi: obetänkt framskynda. Med lugna, men derföre: också säkra steg, skola konung oci folk vandra hand i hand mot vårt höga mål: Fäderneslandets väl! Må denna dag beteckna de förbund, vi till dess uppnående afslutaf Naturens rika gåfvör ligga i Norden icke uti öppen dag och komma: oss här icke till godo mutan kraft, ihärdighet och arbete; men derföre fostrar den ock ett kraftigt folk, som vet att ur bergens djupa schekter framkalla deras skatter och aflocka tegarne en tillfredsställande skörd: Fred, enighet, idoghet, se der hvad nordens lycka kräfvers; se der hvad jag skall hafva mig angeläget att åt eder bevara och hos eder utveckla. Land skall med Lag byggas. Ingen skall vara öfver lagen; ingen skall sakna dess skydd. Deruti består den sanna, den möjliga jemlikheten. Och om dess upprätthållande kunnen I, från min sida, alltid vara förvissade. Jag äskar nu af eder, gode herrar och svenske män, eder hyllningsoch trohetsed: Jag emottager den med förtroende, liksom den ed, jag sjelf svurit, varit uppriktig, och förblifver eder med all konungslig. nåd och ynnest städse välbevågenv.