Aftonbladet – 5 maj 1860, sida 3

det ena och det andra slaget af tabeller årliIgen upprättas och inskickas. Ar 1752 förklarades emellertid, -attfolkmängdstabeller blott hvart tredje, Och 1773 att sådana, från och med år. 1775, endast hvart femte år skulle upprättas och inskickas. De af församlingarnes presterskap upprättade tabellerna skulle först af prostarne och sist af kanslikollegium sammandragas. Kanslikollegii skyldighet i detta: hänseende uppdrogs åt den varme nitälskaren för svenska manufakturerna och medarbetaren i den åren 1730—1731 ut omna veckoskriften Sedolärande Mercurius Edvard Carleson, hvilken till sitt biträde fick adjungera trenne af vetenskapsakademiens ledamöter, den snillrike Ulrik Rudenschöld, den om svenska mått-; måloch vigtsystemet samt landtmäteriet högt förtjente fadern för svenska storskiftesverket, Jacob Faggot, och den frejdade matematikern och astronomen Pehr Wargentin. Men den 20 Augusti 1756: beslöt sekreta utskottet, att bemil:e komiterade skulle af konungen konstitueras till en särskild kommission öfver tabellverket, hvilket ock skedde den 11 Oktober 1756. Denna kommission, deri, efter Carleson, bland andra, Matthias von Hermansson, Olof Wallqvist, Fredrik von Ehrenheim och Gustaf af Wetterstedt varit ordförande, och utom de förutnämnda författaren till Tankar om ett r:tt Kammaroch Skattläggningsverk, Efraim Otto Runeberg, läkaren Abrabam Bäck, själen i manufakturkontoret, den för svenska manufakturerna outtröttligt verksamme Johan Fredrik Kryger, samt närmare vår tid Henrik Nicander, Samuel Gustaf Hermelin, David von Schulzenheim, Johan Olof Wallin och Carl David Skogman, tid efter annan, varit ledamöter, indrogs till följd af kongl. brefvet den 22 Juli 1858, vid samma månads slut, då dess arbete öfvertogs af statistiska centralbyrån. Efter första planen skulle konsistorierna af prosteritabellerna. göra sammandrag, dels för bela stiftet, dels för hvart län eller hvar länsdel, som inom stiftet fanns. De förstnämnda skutle samlas i tabellböcker, dem biskoparne borde hålla, men de sistnämnda skickas till länsstyrelserna. Hvar länsstyrelse skulle -för sitt höfdingedöme hafva en tabelltok och deri årligen införa afskrift af det för nästförflutna år upprättade lånesammandrag. Originalet af detta sammandrag, som måste upprättas af länsstyrelsen sjelf, om länet sträckte sig inom flera stift,skulle länsstyrelsen deremot inskicka, de första åren, till kanslikollegium, men efter 1756 deremot till tabellkommissionen. Sistnämnda embetsverk ålåg det att upprätta en så kalla! generaltabell, deri hvart läns förhållanden särskildt redovistes. År 1773 vidtogs i denna ordning den ändring, att konsisorierna befriades från skyldigheten att åt länsstyrelserna upprätta några, sammandrag; men förpligtades att inskicka de för hela stiften upprättade sammandragen omedelbart till tabellkommissionen, som i följd deraf också il generaltabellerna endast urskilde stiftsförbållandena. Men i-nan tjugo år förflutit fanns detta sätt så otillfredsställande, att det måstel frångås. År 1792 föreskrefs, att sjelfva prosteritabellerna, af hvilka, der prosterierna voro belä.na i flera län, särskilda, för hvar till särskildt län hörande prosteridel skulle upprättas, borde genom konsistorierna inskickas till tabellkommissionen, hvilken med ledning deraf . i sin generältabell hade att särskildt redovisa de särskildta länens förhållanden. År 1802 tillades, att för stadsförsamlingarne derefter skulle upprättas både särskilda folkmängdstabeller och särskilda vigsel-, födelseoch dödstabeller, och att dessa stadstabeller skulle jemte j: prosteritabellerna till tabellkommissionen inskickas. På detta sätt hade man allt mer öfverflyttat sjelfva räknandet till tabellkommissionen, allt mer gjort den oberoende af andras räknande. Ännu var den emellertid beroende: för landet af två föregående räkningar, nemligen församlingspresternas och kontraktproStarnes, samt för städerna af en,nemligen församlingspresterskapets eller magistraternas 1); och dess befrielse åtminstone från beroendet af den kontraktprostarna ålagda sammandragning och räkning hade redan länge varit önskad. Och efter tabellkommissionens den 2 April 1857 framställda förslag samt i presteståndets och t. f. chefens för statistiska centralbyrån tillstyrkande har denna byrå för framtiden verkligen blifvit befriad, icke blott från beroendet af de hos kontraktprostarne gjorda sammandrags och beräkningars beskaffenhet, utan i allmänhet ock från beroendet af hvarje utom byrån och före uppgifternas ditlemnande företagen beräkning. Genom kongl. kungörelsen den 4 November 1859 är nemligen följande ordning stadgad för uppgifternas meddelande till statistiska centralbyrån: 1. Uppgifterna om rikets folkmängd den 31 December 1860 och sedermera för samma dag hvart femte år skola från hvarje församling meddelas byrån genom utdrag ur den så kallade husförhörslängden eller förteckningen öfver församlingen tillhörande personer, en föreskrift; somdock tillsvidare ej blir gällande för Stockholm, om hvars folkmängdsuppgifter särskilda föreskrifter äro lofvade; föreskrifter, hvilka i det väsendtliga lära komma att öfverensstämma med det förslag, Wargentin för nära: ett hundra år sedan, i sin i vetenskapsakademiens handlingar 1766 införda uppsats: Mortaliteten i Sverge, i anledning ar 1) I Stockholm hade nemligen folkmängdstabellerna alltid blifvit uppgjorda af mågistraten, efter maäntalslängderna, och i Norrköping slöts en från 1780: talet mera än fyratio år fortgående tvist mellan presterskapet och magistraten om skyldigheten att upprätta fölkmängdstabelleh så, att skyldigheten ålades magistraten. Here rats RA Tab oa NART ERE GAN ARTER SETS ENE denna fåfänga och veka natur för attupprättalh densamma och till någon del återgifva denib sjelfförtroende. Om hon också icke intresse-fi NAN AR för HAR mnvRR RR fe RÖR