Aftonbladet – 4 maj 1860, sida 2

— Till ledamot af brandvaktkassaadminitrationen inom ridderskapet och adelns klass ntsågs går inför magistraten öfverstelöjtnant Tornerhjelm. Ayarken vid ett föregående ellervid detta utlysta sammanträde hade någon af de valberättigade bland ridderskapet och adeln infunnit sig för att välja. — Enligt embetsrapport från konungens befallningsharvande i Göteborgs och Bohus län hafva under sistlidet år 13 strandningar timat. Af deförolyckade fartygen voro endast ett svenskt; de öfriga utländska, af hvilka sednare ett skepp, utan kändt aamn och nationalitet, sjunkit på 14 famnars djup. — Från Upsala skrifves den 2 Maj: Kapteverna Roos och Palmgren undersökte förliden, söndag passagen vid Stäket, der de funno vattenhöjden stå fyra fot högre än den gjort, då de föregående år företagit sina första ångbåtsresor mellan Upsala och Stockholm. Strömmen var i följd häraf så ark, att de ansågo det omöjligt att ens göra ett rsök att varpa upp något färtyg genom Stäkebron, rrän vattenmassan minskats. Tillden ovanliga vatsenböjden och starka strömmen kommer, att tvenne ducdalber och flera moringsstockar blifvit af isarne nedförda i broöppningen och stänga segelleden. Arbetet med att skaffa bort dessa och bringa dem åter i deras rätta läge är i full gång, men förenadt med ådana svårigheter, att man ej kan på förhand. betämdt säga, när det hinner fullbordas Af dessa ledningar har öppnandet af ångbåtstrafiken ej ännu kunnat bestimmas. Emellertid afgår i morgon kapn Palmgren med ångfartyget Carl vön Linne från ockholm till Staket, för att så snart möjligt tillfälle juder sjg bringa fartyget genom passagen vid bron ierstädes och dermed börja ångbåtsfarten för året! mellan Upsala och hufvudstaden. De svårigheter, den öfverklagade segelleden förbi Stäket gör för segelfärten mellan Upsala och Stockholm, ha alstrat förslaget att ombygga Stäkesbron. fandshöfdingarne i Upsala och Stockholms län hafva derföre vid hållet sammanträde å Stäket med egaren leraf grefve Björnstjerna, träffat den öfverenskomshelsen, att han mot en ersättning af-15,000 rdr kulle afstå från rättigheten att derstädes uppbära ;ropenningar och jemväl för samma summa öfverlemna den gamla bron samt tillåta att en ny bro inge vid gamla färgstaden anläggas. Till förverki.andet af detta förslag beslöt härvarande ångfarygsbolag vid sistlidne lördag hällen extra bolagsismma att med 5000 rdr rmt bidraga. Samtidigt ar direktionen för farleden i Upsalaån fatt:t det. eslut, att hos K. M:t anhålla om, att till samma iudamål få af härvarande hamnoch bropenningar inslå ett lika belopp eller 5000 rdr. Vid ett af lands vöfdingen frih. von Kremer hållet sammanträde med ,mbud från Bro härads socknar beslöto desse, att it det virke, som till den nya brobyggnaden erförtrades, skulle kostnadsfritt från häradets allmänning 4 afhemtas. Till betäckande af de öfriga kostnaderna står ingen annan utväg Öppen än, att begära statsanslag. ; — Göteborgstidningarne uttala de varmaste Ioford öfvor violinvirtuosen Laubs prestaoner på den konsert han den 28 April gaf i vämnde stad. Så yttrar Handelstidningen: Hr Laubs konsert sistlidne lördags afton vittnade att ryktet ej öfverdrifvit, då det framställt honom åsom en stjerna af första ordningen på konstens himmel, Här var något; som svårligen kan öfverträffas: den mest fulländade och uppdrifna teknik, djup oeh genialisk uppfattning och varm konstnärlig inspiration. Särskildt framstod hr Laubs storhet i ;eethövens stora A-molls sonat, deri konsertgifvaren och hr Smetana täflade att öfverträffa hvarandra, hvar och en på sitt instrument, i en den briljantaste exekution, som någonsin här torde vara hörd. Konsertgifvaren helsades af den hänförda publikens lifligaste bifallsyttringar och blef efter hvarje nummer inropad. Det nummer, som hr Laub hade artigheten tt gifvaröfver programmet: Etudes Caprices, af Paganini, utgjorde ett praktprof i den mirakulösa genren LT.