Aftonbladet – 3 maj 1860, sida 3

OT OA Sd LU Re de ee a år NA SE Ne ständigt uppfylla stadgendet i 92dra artikeln af Wiener-sintakten. Något mera vifte Frankrike ej åtaga sig. Vietor Emanuel har på sin rundresa zenom Hellersta Haliens provinser ankommit till Bologna. TEENISET. Majshalmpapper. (Breslauer Gewerbeblatt. 1860.) Under de många försöken, i äldre och pyare tider, att genom något annat pappersämne ersätta den oupp hörligt i pris stigande linnelumpen, bar man helt nyligen lyckats att i majshalm finna ett sådant ämne, och som icke blott är jemförligt med linnelump, utan i flera afseenden öfverträffar den. Man tager också redan för gifvet att denna upptäckt skallinonan kort få ett väsentligt inflytande på papperspriset i verlds marknaden. Majs odlas väl icke allmänt, utom ide varmare länderna; men der den odlas såsom span mål är tillgången på majshalm så ymnig, och kan så lätt ökas, att majshalm till pappersåmne aldri kan i dem och deras grannskap komma att tryta; och då efterfrågan på linnelomp mäste i dessa trakter minskas ju mera bruket af majsbalm till samma behof sprider sig, så qvarstannar i de icke majsodlande länderna ett motsvärande förråd på linnelump, som således kommer deras tillgång på sistoämnda pappersämne till godo, och följaktligen måste minska priset på denna sednare vara. Det är icke först i vår tid, som man begynt med framgång tillverka papper af majshalm; men det har varit en förlorad koost, som nu först råkat återuppfinnas på nytt. Redan i 17:de århundradet hade en italiensk pappersfabrikant anlagt ett pappersbruk för majshalmspapper i Rievi; det lemnade en ypperlig vara och vann vidsträckt rykte; men med egaren gick hans konst i grafven. De ferfaldiga försök, som sedan skett att begagna hans pappersämne, ha samt igen strandat emot svårigheterna att ur majsbalmen flägsna kiselhalten och ett kådaktigt ämne, hvilks tillsammans hindra det åsyftade användandet. Detta har nu lyckats en österrikisk skrifiärare, Moritz Dia mant. De af honom i stort utförda försöken till ådugaläggande af uppfinningens praktiska värde ha skott i kronans pappersbruk, Schlögelmöhle vid Gloggnitz Eburu anstalterna der äro beräknade ensamt för huoppapper, men icke för något slags balmpapper, så fann man ändå försökens resultater ywåterst öfverrasande. Papperet egde en renhet och en hvithet, som icke lemnade någonting öfrigt att önska, men som väl kunde väntas, då majshalmen är en naturprodukt, och icke har blifvit orepad med färgämuen fott, svbtt, rost, sand, m. m. hvarmed lumpen plär vara inpyrd. De i lumppapper så vanliga knutarne, som komma i vägen både vid tryck och skrift, kunna bär icke finnas, och den s. k. knutfångaren, hvaröf ver alla pappersfalWikanter: hittills alltjemnt beklagat fig, emedan den aldrig fullkomligt förrättar sitt ar bete, är vid användningen af majshalm kel: och hållet umbärlig. Mojshalmen erbjuder pappersfabrikanten en annan och högst vigtig fördel genom befordringen af omkriog en tredjedel i rörelsekraft. Diamant får genom kem behandling sitt balftyg ur den af hosom konstruerade macereringskitteln, utan att härvid ha anlitat något slags maskinkraft. Det ådagalades faktiskt vid bavs sednaste prof, att anläggningskostnaderna för ett majshalmspäppersbruk äro mindre är: för ett lumppapporsbruk; och vid de olika försö åren 1857 och 1858 visade sig att påppersprocenten hade förökats: år 1857 steg den till 33!5, år 1858 vill öfver 38 af råämnets vigt. Riksgrefven Carl wio zu Lippe Weissenfeld, som af Diamant köpt rättigheten att begagna hans patenterade uppfinning, har dermed låtit anställa talrika försök, och säsom resultat deraf erfar man följander 1) Af majshalm kan på enkelt sätt tillverkas alla slags papperssorter, bvilka icke blott kunna jemföras med dem af lump, utan i flera hänseenden öfverträffa dem. 2) En högst ringa limning erfordras för skrifpapperet, och för packpapperet ingen, emedan tyget eger ett naturligt limningsämne, som kan lemnas qvar efter behof. N 3) Tyget låter utomordentligt lätt och hastigt bleka sig, och för packpapperet behöfs ingen blekning. 4) Majsbalmspapper är starkare än lumppapper, utan att likväl på minsta vis ega annat. halmpappers fallenhet för att bryta sig. 5) Då man vid beredningen af majsbalmspaupper hvarken behöfver någon urdamningsmaskin, eller lumpvulff, eller halftygsholländare, har vid försök i stort visat sig att tillverkningen af detta slags papper är långt billigare, der tillgång på-majshalm finnes. 1 Pesth anlägges nu ett majshalmspappersbruk för kronans räkning; Ungern frambringar, som bekant är, majshalm i mängd. I Schweiz finnes redan eti majshalmspappersbruk; och vid en del Medelhafsku ster är man sysselsatt med ett vidsträckt företag til: frambringande af s. k. halftyg af majshalm, ämnad! till exportvara. Diamantsliperiornå-1 Amsterdam. De rå diamanterna hemtas numera nästan endasi ifrån Brasilien, öfver Bahia; de fordom så ryktbare diamantgrufvorna i Asien, hvaribland de i Golkonda, lemnade fordom de klaraste stenarne, men tyckas nu era vara uttömda; och diamanterna från Borneo föras icke mera till Batavia, utan till Singapore, hvari från de sändas till England. Man slipar diamanter i England så väl som i Paris; men de dervarande sliperierna äro af föga betydenhet; juvelfabrikationer har bibehållit sig nästan uteslutande i Holland och hafvudsakligen i Amsterdam, i trots af de uppmun wingar åtskilliga andra curopeiska länders regerin; användt för att göra denna vinstgifvande slöjdgrer bemmastadd inom deras egna områden. I Amster Jam finnas för närvarande fem stora sliperiverk, del ullhörande bolag, dels enskilda egare. Tillsamman innehålla de 872 slipstolar. Det största sliperiet hears disponent heter Posno, drifres 3. åvgmaski ser om 195 hästkrafter, har ensamt 8 slipstolar och sysselsätter vanligen 925 arbetare. I det hel: fiina omkring 3000 dismantarbetare sysselsättning Alneterdam, Det konstiga bland deras göromål är likmanternas klyfning, d. v. s. afspjelkningen frår den rå diamanten af sådana delar, som antinger akna ren genomskinlighet, eller ha annan färg, el jer fläckar, eller icke passa in i någon af de former, i, sora juveler måste ega för att kunna infattas till: smycken. Donna klyfning sker lätt i vissa naturliga kristallgränser inom stenen, hvilka också just derföre i fått nämn af klyfningsytor, men som inom diaman-; ten äro så svåra att upptäcka, att endast en lång-: varig öfning kan förskaffa sakerhet vid denna forsk-; divg; och misstager man sig, så krossas stenen i stället för att klyfs hvilket, som lätt inses, kan! medföra oersättliga förluster. Diamantklyfvaröe ut i göra derföre en särskild afdelning inom diamantar-! betarnes klass, och den bäst aflönade. De arbeta vanli-j. gen hemma hos sig, och icke isliperierna. KlyfninEN a AA a vs me FR nd TER FRE FP i j , en röst, den hon bemödade sig ett göra sta1 dig. f Ingenting ännu, svarade har, som väl förstod hennes halfqvädna visa; smen jag anar 1 il intet godt af denna resa, Jag har skrifv 2 Bö2e TYG RNE BONE SRA Par FER