Aftonbladet – 28 april 1860, sida 2

STOCKHOLM den 28 April. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 19 April. De engelska tidningarne hafva nyligen mycket sysselsatt sig med den kurhessiska frågan, hvilken också i verkligheten är egnad att ådraga sig den allmänna uppmärksamheten, icke blott derföre att Tysklands hela sorgliga författningsl:f i skarpa konturer deruti afspeglar sig, utan derföre att den för dess skull mellan Preussen och de öfriga tyska staterna uppkomna konflikten skulle kunna utöfva det vigtigaste inflytande på Preussens ställning till tyska förbundet och till Österrike. Dagens Nationalzeitung omtalar en depesch från lord Russell till en engelsk diplomat i Tyskland (sannolikt tord Bloomfield), hvilken yttrar sig öfver den kurhessiska konflikten och erkänner, att rätten är på Preussens sida — och i hvarje händelse utgör ett bevis för det faktum, att Europa börjar sysselsätta sig med saken. I dag bagjjåtandet af andra kammarens kommissiot förer hr von Vinckes motion utkommit. DPWna motion utgår på att gifva regeringen ett förtroendevotum för den liberala ställning hon intagit i frågan, och att uttrycka den förhoppning, att hon med kraft skall fasthålla densamma. Det af representanten Birgers från Köln författade utlå:andet är ganska omfångsrikt. Jag vill försöka att meddela ett så mycket som möjligt sammanträngdt utdrag. ål BE Kurhessiska författningen af den 5 Januari 1831 gaf landet en representation i en enda kammare eller ständerförsamling, bildad enligt vallagen af Februari 1831; hvilken anslöt sig till de under seklers lopp utvecklade förhållandena. Angående. dess sammansättning är tillräckligt att anmärka, att städerna och landtbefolkningen valde hvardera 16 eller tillsav mans 32 representanter, af hvilka hälften skulle väljas bland ledamöterna af kommunalmyndigheterna eller bland de högst beskattade invånarne inom valdistriktet, och den andra hälften bland valmännen i allmänhet, hvilkas aktiva valbefogenhet berodde på förmögenhet eller deltagande i kommunalbefattningar. Men derjemte sutto i kammaren ganska konservativa elementer: representanter för de adliga stiften, ridderskapet, kurhusets prinsar och ståndsherrarne. Det hela utgjorde sålunda en ganska konservativ korporation, men som likväl bade vigtiga konstitutionella attributer. Utan dess bifall kunde ingen lag utfärdas eller lagtolkning meddelas: Den beviljade skatterna och bestämde den ordinarie budgeten för tre r. Den kunde anklaga inför öfverappellationsdomstolen de ministrar, som gjort sig skyldiga till förbrytelse mot författningen. Under kammarens frånvaro finnes ett ständerutskott, för att bevaka st ndernag rättigheter, meå hvilkets bifall provisoriska lagar kunna utfärdas. Domstolarne äro sjelfständiga och oberoende. Embetsmännens ställning är bestämd genom lag. Samtliga civilembetsmän nn svärja författningen trohet. t skall vid tillträdet till ringön furstliga ord och ära skrif.sen förbinda sig att upprätthålla författDenna af n nuvarande kurfursten vid tronombyt et ånyo besvurna författning bestod, i trots af mångfaldiga angrepp, i erkänd giltighet tilll året 1848. Det hessiska landet förblef under detta galna år lugnt, hvilket säkert är bästa vittnesbördet till författningens fördel. Den liber-la ministeren Eberhardt beböll den år 1847 valda landtdag och införde med den nya lagar. En ny vallag kom till stind 1849. Enligt densamma består kammaren af 48 representanter, af hvilka en tredjedel väljes af de högst beskattade. De öfrigas val är inskränkt genom en census eller fordringen att vara bofast och hafva fyllt 30 år såsom vilkor för den aktiva och passiva valrätten, äfvensom genom särskilta val för stad och land. F I Juli 1849 sammanträdde landtdagen efter den nya vallagen. Den bestod till två tredje