Aftonbladet – 28 april 1860, sida 2

Sedan borgareståndet i dag genomgått äfven de sista punkterna af betänkandet rörande statens jernvägsbyggnader, är numera detta betänkande i allt väsendtligt af ständerna bifallet; med undantag endast af hvad angår södra banans sträckning. Den icke ovigtiga 15 punkten, om sådan ändring af expropriationslagen, att vid jords afstående för jernvägar i betraktande skall tagas icke blott den förlust, som derigenom tillskyndas jordegaren, utan äfven å andra sidan huruvida genom jernvägsanläggningen några fördelar uppkomma för den fastighet, från hvilken upplåtelsen sker, — äfven denna punkt har genom tre stånds beslut blifvit af rikets ständer afgjord. Presteståndet var i denna fråga af en från medstånden skiljaktig åsigt. Vid den förut af tre stånd bifallna 16:de punkten, deri anhålles om förslag till en öfverstyrelse för trafiken och till aflöningsstat för densamma, beslöt borgareståndet ett tillägg, för att derigenom gifva tillkänna sin åsigt, att för ständerna äfven borde framläggas aflöningsstat för trafiktjenstemännen, en åsigt som icke lyckats i utskos tet vinna afseende, förnämligast till följd dera: att, enligt hvad hr Björck upplyste, bondeståndets ledamöter, ehuru i allmänhet yrkande på sträng sparsamhet och noggranna kontroller, icke velal veta af några kontroller då det gällt jernvägsstyrelsen. Nå Presteståndet har i dagens plenum gifvit ett nytt bevis på sin obenägenhet mot hvarje reform, som afser erkännandet af den fördragsamhetens grundsats, som hos ett kristet presterskap borde ega sina förnämsta målsmän. Ståndet har nemligew förkastat icke blott det förslag till grundlagsändring, som afsåg undanrödjande af hindret för mosaisk trosbekännare att blifva medlem af tryckfrihetsjury, utan äfven det förslag, som afsåg att tillerkänna de medborgare, som bekänna sig till nämnde religion, rättighet att deltaga i riksdagsmannaval, om de för öfrigt innehafva erforderliga valmansqvalifikationer. Detta sistnämnda förslag gick dock igenom till och