Aftonbladet – 27 april 1860, sida 3

SApLOpPlaLlonslagen, cmMedan namnden 1 alla fan ur skattar allt till högre värde än det verkligen h: För afslag talade vidare hrr ÅA. von Kremer, v Koch, Ehrenbeim och Carlheim-Gyllenskjöld, bvilk senare önskade att denna punkt måtte remitteras t agutskottet, på det att hela expropriationslag kunde undergå en beböflig förbättring. För bif till utskottets förslag talade hrr D. G. Bildt och von Troil, -af hvilka den förre fann stadgandet bå vehöfligt och välbetänkt, helst man gerna kunde a taga att staten fått betala missbruken vid expropri cionerna med 600,000 rdr under den tid som jer vägar hos oss varit under anläggning. Då rösteri vid propositionen voro delade, begärde hr Bildt vot ring, hvilken utföll så, att utskottets förslag med : röster mot 23 af ståndet godkändes. 16:de punkten, deri utskottet föreslår att ständerr skola hos K. M:t anhålla att, så snart sådant läm; ligen kan ske, förslag till en öfverstyrelse för tra ken å statens j rnvägar måtte för ständerna fran läggas, bifölls på yrkande af hrr Bildt, E. G. Lilj höök och friherre Sprengtporten, hvilka ansågo by; gandet af jernvägarne vara en sak, och administr: sionen deraf en annan, Grefve A. Taube önskad Jen förändring i förslaget, att ständerna skulle ing ned anhållan att K. M:t måtte upprätta en dyli styrelse i likhet med dem, som i andra länder finna Grefve C. G. Mörner önskade bifall med det vilkoi att orden så snart sådant lämpligen kan skes mått utgå, såsom varande alltför sväfvande. På framstall proposition bifölls utskottets förslag oförändradt. 17:de punkten godkändes med de ändringar iredak tionen, som blifvit nödvändiga genom södra stamba nans förändrade riktning, och sedan 18:de punkte utan diskussion godkänts, åtskildes ståndet kl. !, 11 Presteståndet. I detta plenum fortsattes statsutskottets utlåtand o:r 86, angående fortsatt utförande af jernvägsarbe ten för statens räkning och anvisande af dertill er forderliga medel, från och med sjette punkten oci afslutade. Alla punkterna, med undantag af den 15 biföllos enligt utskottets förslag. Den ofvannämnd punkten innehåller, att genom en skrifvelse till K M:t skulle anhållas, att vid värdering af den mark som för jernvägsanläggningar erfordras, måtte tagas i betraktande icke blott den förlust, som derigenon tillskyndas jordegaren, utan äfven å andra sidar huruvida genom jernvägsanläggningen några fördelar uppkomma för den fastighet, uerifrån upplåtelsen sker, och blef densamma, på yrkande af kyrkoherden Berg: man, af ståndet afslagen. Härefter förekom statsutskottets utlåtande n:r 89, afstyrkande väckt motion, agående förändring af uppbördstiden för kronoutskylder, dels i hela riket dels ock särskildt för Öland Doktor Sandberg yt trade, att då Öland ej har annat att afsätta än spann mål, och då i Februari månad, när uppbördstiden är Kalmarsund är alldeles ofarbart, så är det ganska svårt för öboerna att få medel till sina utskylders erläggande; men som motionen ej tycktes hafva någon framgång, ville han ej yrka afslag, utan lät saken bero. Prosten Ljunggren förklarade, att man i utskottet trodde det ej vara så svårt med spanmålsafsättningen, då sundet ofta ända till nyåret är öppet och farbart, hvarföre han önskade bifall till utskottets förslag, hvilket ock blef ståndets beslut. Samma utskotts utlåtande n:r 92, afstyrkande motion, angående rättighet för skolans och kyrkans tjenstemän att å vederbörande landtränterier uppbära lösen för dem å lön anslagen kronotionde, bifölls äfven af ståndet. Ekonomiutskottets betänkande n:r 65, tillstyrkande väckt motion i fråga om åtgärder rörande skogshushållningen, afslogs på yrkande af biskop Milln, hvaremot kyrkoherden Ternström önskade bifall. Samma utskotts betänkande n:r 71, afstyrkande väckt motion om tillägg till kongl. kungörelsen den 22 Maj 1852 i afseende på minderårige personers användande vid fabriker och handtverk, blef, på yrkande af prostarne Rundgren, Lundholm och Sonden, afslaget, och antogs en af prosten Emanuelsson betänkandet bifosad reservation. Härefter biföllos utan diskussion: bevillningsutskottets utlåtande n:r 24, afstyrkande motioner, angående folkskoleafgiftens utgörande; lagutskottets betänkanden, n:r 22, tillstyrkande K. M:ts proposition måd jörslag till stadga angående högsta domstolens tjenstgöring på två afdelningar; samt n:r 24, afstyrkande väckt motion om upphäfvande af 2 kap. 6 4 giftermålsbalken, hvarefter ståndet åtskildes klockan half 7 eftermiddagen Bergareståndet Diskussionen om södra stambanan fortsattes i går ifton. Hr Björck, som först erhöll ordet, lemnade n utförlig redogörelse för det sätt, hvarpå jernvägsomiten fullgjort sitt uppdrag, som han ej fann till redsställande, då en mängd misstag af densamma blifvit begångna, och då de personer, som deri del agit, visserligen egde utmärkta tekniska insigter, nen ingalunda den erfarenhet och kunskap i natiovalekonomien, som ett sådant uppdrag erfordrade; slandrade skarpt den likgiltighet, som den visat gesom att ej kontrollera och granska de gjorda kostsadsförslagen, som för samma sak ofta voro högst 1.ka och skilde sig med betydliga summor från hvarundra, såsom i frågan om stationshus: anläggande, veräknande af kostnaderna för de olika bansträck: singarne, såsom t. ex. att man beräknat anläggningskostnaden pr mil på de jemnaste terränger lika -bögt om för backiga och besvärliga trakter. Detta hade ommit sig deraf, att man användt olika ingeniörer ch koappt tagit någon del af deras beräkningar, än nindre granskat dem. Under sådana förhållanden jorde man ingalunda lägga statsutskottet till last, itan snärare räkna det till förtjenst, att nämnda utkott med sådan fullständigbet och noggrannhet sökt notivera sitt betänkande. Talaren återförde i minet, huru vid 1856 års riksdag den nu föreslagna träckningen genom Lagadalen ansågs såväl af öferste Ericson och jer.vägskomitån som ständerna rara den enda riktiga för en sydlig stambana, Ut: kottet hade icke gjort annat än vidbållit detta belut samt sökt så fullständigt som möjligt uteda och väga sa örhållandena å ömse sidor, som i ir Björcks tanka utfallit öfvervägande till fördel för Lagalinien. Talaren ingick härefter i en utförlig ramställning af dessa sakförhållanden, såväl ur naionalekonomisk som finansiel synpunkt, och vederade de vigtigaste anmärkningar, som blifvit framkastade af statsutskottets motståndare, yrkande på rund af hvad han sålunda anfört ett anslag af 4 nillioner för fortsättande af den södra bandelen, samt tt 2 millioner mer än utskottet föreslagit måtte anändas för fullbordande af Jönköping-Falköpingsbanan. Hr Rudling medde!ade åtskilliga statistiska fakta ch sifferuppgifter, med anledning af hr Hjertas uppsifter om fördelen af banans sträckning genom Kråcebodalen,. förordade för öfrigt fullbordande af Falöping—Jönköpingshbanan, men motsatte sig återreniss. Hr Billström talade för Lagalinien, anförde de käl, som föranledde bonom att rösta för denna banträckning, s: mt yrkade bifall till utskottets förslag 4:de punkten och återremiss af den 5:te i syfte, tt statsutskottet måtte tillse, om medel skulle kunna nskaff as för fullbordande af Falköping— Jönköpingsanan. . För Laga-linien yttrade sig derefter hrr Ditzinger, ;edergren, Berg, Berger, Gråå, Staaff, Kistner, Bäckn, Hjerta, G. Gahn, Blanche och C. Rinman. För Nässjö-lmien: hrr Dahm, Lov6., Swartz, Ekeund, Lamberg, Ekman, Trägårdh, Grape, Cramer, arlson, Lindstedt och Eneman. De flesta talare, både de som yttrade sig för Nässjö om Lagarlinien, tillstyrkte återremiss af 5:te punkten. Vi skola i ett följande nummer angifva hufvudsakinnehållet af dessa talares argumenter. Sedan