Aftonbladet – 25 april 1860, sida 3

äro så beskaffade, att de icke kunna producera frö. På ett verksamt och systematiskt sätt uppkomma stundom genom ett dylikt förfarande svårare skador än liknöjdheten och egoismen kunnat förorsaka. Med afseende å frågan, för hvllken klass af medborgare min artikel egentligen är skrifven, får nämnas, att den är framlagd för hvar och en (forstmar eller icke forstman), som vill göra insändaren deuv äran att egna densamma någon uppmärksamhet. Hr H. S. menar, att ingen blädning, utan endast trakthuggni g må användas, af skäl att den sednare är så lätt, men den förra deremot så svår att utföra. och antyder på samma gång, att de mindre skogsegarne i allmänhet äro för litet hemmastadda i skogs hushållning för att kunna tillämpa blädningsmetoden Hr H. S. betänker icke, att man på en stor del (ja till och med större delen) af de skogar, som skola behandlas såsom högskog med slagafdrifning, är tvungen att för längre eller kortare tid fortfara med bläd ning 3) och dylikt, för att åstadkomma den ordning i skogen, som är nödvändig. Detta fordrar i många fall icke så liten forstmannakunskap. All skogshushållning, och i främsta rummet trakthuggningen, blir deremot mycket simpel, om man, för att bespara sig besväret, anser det likgiltigt huru saken bedrifves i skogen, blott den presenterar sig bra på kartan. Hr H. S:s påstående, att vid blädningshushållningen in gen ordning och.reda kan hållas i skogen, är alldeles ogrundadt. En intresserad skogshushållare (ex professo eller icke) kan, då det är fråga om mindre skogar, med lätthet hålla reda på snart sagdt hvarje punkt — (för att icke säga hvarje buske) — i skogen. Om svenska allmogen icke är så hemmastadd i skogshushållning, att den kan reda sig på egen hand, tillkommer det de mera hemmastadda att.meddela upplysningar och råd. Forstmannapersonalen är visserligen liten, men det kommer säkerligen icke att dröja så länge förr än en: bättre sakernas ställning inträder. Dessutom anlägger man på flera ställen skogvaktareskolor; vid våra rättareskolor föredrages skogshushållning; de nitiska! hushållningssällskaperna söka ju efter bästa förmåga att verka för skogarnesväl. Möjligen hafva vi äfven att vänta ännu ettskogsinstitut; flera röster hafva höjts för detta förslag. Det allmänna intresset för skogarna har blifvit väckt; de intresserade skola icke dröja att förvärfva insigter i ett för nationen så högst vigtigt ämne. Den mindre bildade delen af svenska folket utgöres väl icke heller så allmänneligen af individer, som --hafva svårt att fatts det för dem nyttiga och nödvändiga, att ju den icke skulle kunna begripa gifven grundlig undervisning om huru en regelbunden blädning i föreliggande fall bör utföras, ehuru hr H. S. i sin envisa trakthuggningsifver icke vill förstå det. De flesta mindre skogsegare äro i allmänhet benägna för en klokt planerad blädning; hvad trakthuggningen vidkommer, göra de heldre alls ingenting för sina skogars bästa, än dc införa densamma. Hvad den bekymmerslöse och egen nyttige. skogsegaren beträffar, så kan naturligtvis hvarken den ena eller andra metodens tillämpandc på hans skog utan kraftigare åtgärder lemna nöjaktigt resultat. Hr H. S. förlöjligar det i biskop Agardhs statistik föreslagna sättet att underhjelpa skogens: återväxt Biskopen hade dock säkerligen bättre reda på den saken, än hr H. S. tror eller vill medgifva. Det finhes en i många fall lätt, billig och mycket säker kul turåtgärd, att medelst harkor eller gryfsor (i Dalarne så kallade) o. d. sönderrifva mosstäcket och i någo mån omblanda öfversta jordlagret, så att det blifve: lättare mottagligt för fröen. Insändaren i n:o 15 vågar nu, ehuru han blifvit af hr H. S. så strängt tillrättavisad, råda samme hr H. S. att försöka er sådan der metod, som icke är så fasligt olik den at biskop Agardh föreslagna harfningsmetoden. Förträffigt lyckas den isynnerhet i granskog på någor lunda jemn mark, om den utföres samma höst då ett fröår inträffat. Förut bör naturligtvis en ordentlig, dunkel fröslagställning bafva blifvit gjord i beståndet. H: H. S. skall då under följande sommar få se en möj ligen till och med alltför stor mängd plantor uppkomna. Om dessa sedan fterhand ljusställas och derefter inblandning aft. ex. tall och lärkträd etc. verkställes, så har man saken för temligen godt pris ut rättad. Hr H. S:s påstående, att de små skogarie genon Yöfträds inblandning i barrskog skulle blifva förvandlade till hagar, måtte vara verkan af en mer. än lofligt öfverspänd fantasi. Hvad de ädlare löfträden beträffar, kunna dessa endast genom en vårdande hand hindras från att af-barrskogen blifva öfverflyglade och förtryckta. De förnämsta författare be kräfta äfven denna erfarenhet, .att barrskogen jus! genom begångna fel i skogsskötseln efterhand hel och hållet upptager de ädlare löfskogarnes arealer Syftar deremot hr H. S; på björk och asp, får jag anmärka; att det vid mindre skogar:är en lätt. sak att hålla. .dessar trädslag i tukt, så -mycket mer sonde i hushållningen: fylla många behof:.: En väl vale blandning af -barr--och löfträd är: just. rätta sättet att å skogen erhålla största: möjliga tillväxt. 1 såda. blandning trifvas träden ojemförligti mycket bättre är annars, I sådana bestånd eger den största -humus. förökningen rum, och skogen är mera säkerställd för snötryck, insektoch stormskador o. 8. V. Det torde -slutligen tillåtas mig satt i detta ämne anföra några rader ur öfverforstrådet friherre E..vor Bergs beskrifning öfver sina resor i nordens skogar se Tharander Jahrbiöeher). Denne man är, såson bekant, en af Tysklands förnämsta forstmän; oc! hans :-praktiska blick i skogen är för -allmänt kän för att-här behöfva närmare omordas: Hans yttran den känna: möjligtvis innehålla några lärdomar til och med för forstmän ex professo,: sådana som bh; H.:S.: Genom att betrakta så många skogar under d: mest olika förbållanden och på de mest olika lokaler I har jag för längesedan kommit till den åsigten, at vi ur våra hushållningssystemer vid många fall alltför radikalt uteslutit blädningsmetoden. Genom at: betrakta de. finska skogarna har jag ytterligare blif: vit stärkt härutionan. Icke -derföre, att jag gilla: den deri förda, fullkomligt regellösa blädningen; ja; erkänner tvärtom rätt lifligt, att den skadar skogarna; men jag här der lärt mig, att man vid en riktig blädF ning ganska väl är i stånd att tillfredsställa alla for-Å: dringar, som kunna göras på en god hushållning. Man har sannolikt i en regelrätt behandlad blädskog ): lika stor, om icke större tillväxt, än man bar i likÅ: åldriga bestånd, ehuru detta icke kan med fakta styr i kas af brist på direkta erfarenheter. Man uppdrager i sådan skog:alla sortimenter, som man : behöfver. I! och har säker återväxt, utan att behöfva genom längre friliggning väsendtligt skada jordkraftens. j Vidare heter det i ett annat häfte af samma tid1 skrift: : Vid sådana små skogar, som till stort antal finnas ! i privata personers ego, är det löjligt att höra talas ! om högskogsindelning med uthållande, lika stor årlig l afkastniog. Sådana skogar egna sig afgjordt för eni regelbunden -blädningshushållning, emedan de allenast )1 på så sätt skola gifva sina egare en lika ochförl! dessas behof mest passande afkastning,. s Vidare: j Mången gång se vi skogshuslållningen på mindre l arealer försummad, emedan den egoistiske egaren näi I I t I r I I Ö b stan på en gång tagit hvad som funnits, och sedan tänkt: hvad behöfver jag bekymra mig om andra! Egare af små skogar, förnämligast om de äro af bondeståndet, äro sällan i tillfälle att göra stora uppSystemer, som afse(3:0 Toppskogsmetoden, vinnandet af bådel4:0 Underqvistningsmetoden, skogsprodukter och45:0 Hackskogen, vete, hö eller åker-16:0 Trädfältet och växter. 1:0 Fältskogen. 2) I ordets egentliga bemärkelse tyckes trakthuggning f vara en sådan huggning, som-användes, då perso-1