Aftonbladet – 25 april 1860, sida 3

Gennäle till herr H. 8, 1 blädningsfrågan. Till redaktionen af Aftonbladet. Det är ofta på diskussionens väg, man blifver i tillfälle att djupare intränga i en sak. Jag kunde -I derföre möjligtvis hafva skäl att med tacksamhet bemöta den uppmärksamhet, herr H. S. uti Afton bladet för den 2 Mars visat min lilla, i största all mänhet uppställda -afhandling om blädningshushåll! ningens användande på mindre skogar (införd i sam ma tidning för den 19:de Januari); men ehuru jar ogerna vill se andra motiver för herr H. 9S:s kritit Jän de enda, som äro värdiga en svensk forstman måste jag dock tillåta mig den anmärkningen, at herr H. S., genom att misstyda och förvränga an dras uttalade åsigter, genom att i så ofördelakti; dager. som möjligt framställa räd, nedskrifna i de: bästa afsigt, och på så sätt söka inverka på de mec saken mindre förtroliga, långt ifrån att gagna dei, goda saken, endast låter den uppmärksamme granskaren misstänka partianda och personliga fördomar Mati kan billigtvis fordra att en kritiker skal hafva noga begrundat den skrift, har kriticerar; mer herr H.S. synes icke hafva bevärdigat min artike tillräcklig uppmärksamhet, för att man skulle kunn: anse honom hafva uppfyllt denna billiga fordran Det må derföre ursäktas mig, att:jag, dertill af fler uppmanad, ytterligare yttrar mig i ämnet, mindre såsom anfallen än såsom den der opartiskt betrak tar stridspunkterna. Jag : vill -dock först antyda at: i skögshöshållning ingen kanskrifva en afhandling tjenlig att såsom ett slags recept tillämpas på all: möjliga förekommande fall; Herr H. S. säger: Tid efter annan har, dels i tidningarne och dels i utförligare afhandlingar, ordats om skogshushållning, då ofta sådana satser bedrifvits, som bortkrånglat all princip och ordning fö: ett riktigt skogsbruk, och-der teorier framställts, son icke äro utförbara under. våra nu allmännåst. före kommande: skogsförhållanden. Innan: män så der fäller en allmän förkastelse dom, vore väl skäl att: anföra ett eller annat bevis eller, i brist derpå; auktoriteter; men kanske herr H.S. har tillräcklig auktoritet sjelf? Herr H. S talar om utförligare afhandlingar. Man har i bokhandeln på sednaste tiden sett, så vidt jag vet, en dast en sådan rörande skogshushållning: Resor i Tysklands skogar af en allmänt känd forstman, tro ligen vår förnämste. Det fore icke underligt, om denna bok skulle vara-herr H. S. och alla ensidiga trakthuggare en nagel i ögat, ty den antyder åtskilliga svenska forstväsendet alltförväl behöfliga reformer Möjligen finnas deri för H. S. några riktigt hårdknäppta nötter. — Så vidt i min förmåga atår ati uppfatta saken, är dock denna skrift af utmärkt intresse och värd stor uppmärksamhet. Det vore till fredsställande, om den vunne stark afsättning och författaren derigenom uppmuntrades att utgifva cr mera omfattande fortsättning. Detta i förbigående! I kritiken förekommer: .. och hvarföre har ce) herr J. E. B—n kunnat hålla sig dervid (den såson; måtto anförda sanningen: De bästa teorier äro de som direkte hemtas ur naturens studium) i sin tre borst långa afhandling om hutu vi å de smärr: skogslotter, som tillhöra dei svenske jordbrukaren i allmänhet; skola i skogsmarken plantera ek; bok lönn,. lind, ask, alm, silfvergran och alla andra i Tyskland, Danmark och Sverge förekommande träd: arter ? Jag får bedja hvar och en, som intresserar sig för saken, att i ofvannämnde Aftonblad för den 19:dc Januari noga genomläsa artikeln och sjelf dömma om icke detta herr H. S:s påstående om dess inne håll och syfte är i högsta grad ogrundadt. Jag bar aldrig skrifvit något om att i Sverge plantera alla i Tyskland och Danmark förekommande trädarter. D: vigtigaste träden, som jag hufvudsakligen för der ifrågavarande blädningshushållningen rekommende rat, har herr H. S. funnit för godt att icke direki omnämna (lärkträd, tall, gran, björck 8c.). Der emot är herr H. S. mycket angelägen att framhåll: de träd, som äro mera fordrande eller af ömtåligar. natur och egentligen passande för den i klimatisk hänseende lyckligare lottade delen af landet. Lin den har jag aldrig rekommenderat, ehuru herr H S., för att höja effekten af sin kritik; påstår det När man märker sådana godtyckliga tillsatser och förvrängningar, kan man icke undertrycka motbju dande misstankar om — hvarföre icke säga det ren: nt? — bra mycket annat än intresse för sjelfv: saken. Herr H. S. säger: Hån skulle då funnit att all männeligen den jord, somi utgör den egentliga skogs roducerande, eller den. hvarå våra tvenne barrträds arter växa, och som företrädesvis afser byggnads materialiers erhållande, ingalunda utgöres af såda mark, hvarå dessa ädlare trädarter kunna fortväxa om ock marken icke vore så bergoch stenbun den c. I den i n:o 15 insända artikeln afses i första rum met de mindre skögarne, hvarmed menassådana c 20—100 (och efter omständigheterna ännu flera) tuvlands areal, som; ehuru ofta i ett beklagligt skich utom de egentliga hägarna på många ställen finna. Nu är förhållandet så; att dylika små skogslotte: finnas mest i de -mer odlade trakterna af landet : sådana lokaler, som, ehuru de stondöm äro alltfö: mödosamma att kultivera till åker c., dock ick: allmänneligen ega så der förskräckligt dålig skogs jord, som herr H. S. vill påstå, utan tvärtom öft: ganska god, så att blånd barrskogen lönn, ask, c och alm c. der skule känna med fördel uppdrifya: Lönn och ask häfva dessutom icke så särdeles sträng. fordringar på jorden, blott ståndorten i öfrigt ick är ogynnande.. Hvad eken beträffar, så är dess: up) dragande i rent bestånd ett af-mångfaldiga erfareu heter -bevisadt fel, som man äfven i Sverge begåt: (hr Hi: S:s förslag att! plantera ek-i ängar; således isoleradt stånd, är väl icke hans mening); deremo lyckas det ganska väl; om den uppdrages i rade: eller små grupper (allt efter jordens beskaffenhet bland granskog, som dock måste så skötas, att de: på intet sätt får öfverväxa och förtrycka ekaruc d. v. s. de vid eller under ekarnes kronor växand: granarne .måste, då så behöfves, toppas för att hin dras i. höjdtillväxt och i stället retas: att gifva et för ekarne särdeles välgörande, starkt stamoch mark skydd. Genom att på ett eller annat sätt-tillämp: dylika åtgärder, kan man till och med göra en ick fullt passande jord lämplig för träd, som eljest å den samma icke skulle i längden nöjaktigt fortväxa. De: bok och :silfvergran (två särdeles skuggfördragand. träd) kunna trifsas, och man deri blandar ek, blitv: resultaterna utmärkta. Bok och gran, eller bok oc! silfvergran, eller ock alla tre tillsammans, bilda blanc de förmånligaste skogsblandningar man vet. I d egentliga skogstrakterna äro deremot: skogsegendomarne mestadels af större arealer, och högskogshushållning -med slagafdrifning 1) skall å dem i allmän 1) Det torde vara på sin plats att för de med ämnet mindre förtroliga omnämna, det jag begagnar or. det slag inom forstväsendets gebit i ungefär samma bemärkelse som slåttermannen använder det i fråga om:höskörden. Den. sednare säger, att gräset, sedan det blifvit afmejadt,-ligger på slag. Med slag förstår jag ett ställe i skögen (större eller mindre och utan någon bestämd form), der någon fällning (af hvad för kategori som helst) efter forstmässiga grundsatser egt eller skäll ega rum. Sker detina fällning genast eller under loppet af några få år totalt, kallar jag den slagafdrifning o. s. v. Ordet låter med lätthet kombinera sig med en mängd termer, hvilka äro oumbärliga, såvida långa omskrifningar skola undvikas. Äfven begagnas det allmänt sedan långliga tider tillbaka i den tyska forstvetenskapslitteraturen. Skopshushållningssystemerna indelas i: 1:0 Slagmetoden, slagafdrifning: el