Aftonbladet – 21 april 1860, sida 2

2 Ö vn HED BKUILUIKULEVEF AU UVUNLUGEN HUeEeLv PV vareras hvarannan eler hvar tredje månad å linien Göteborg— Alingsås, till följd af de svåra contra-kurverna, hvilka i förening med den omvexlande stigningen utöfva en högst menlig påcänning å de långa stela vagnarna, något som för öfrigt kunnat undvikas genom bättre vat af liniens riktning; utom att alla dessa fel göra ett snälltåg omöjligt. I brochyren äro inhäftade två kartor, den na öfver de alternativa sträckningarna inom hufvudstaden, den andra öfver alternativerna för Norra banan. — Till rikets ständer har i dag inkommit utlåtande i det ämne, som måhända mest direkt rörer det stora flertalet af landets inbyggare, och på samma gång är det, i hvilket vid denna riksdag de mest omfattande förändringar blifvit ifrågasatta, nemligen bevillnoingsutskottets betänkande rörande allmänna bevillningen. Vi ha naturligtvis ännu endast hunnit taga en helt flyktig kännedom om letta vigtiga betänkande med sina vidlyftiga bilagor af törslag till bevillningsstadga, till instruktion för tazeringsförrättningarne samt till förordning angående mantalsoch skattskrifningarnes förrättande. Vi skola emellertia söka i korthet antyda hufvudpunkterna i dessa handlingar. Utskottet erinrar till en början dels om de klagomål, som i sednare t.der alltmer och mer låtit sig förspörja öfver den beskattning, som, under namn af allmän bevillning, till statsbehofvernas fyllande utgår, och dels om den med anledning deraf af sist församlade ständer hos K. M:t gjorda framställning och K. M:ts till följd deraf vidtagna åtgärd, att åt särskildt förordnande komiterade uppdraga upprättande af förslag till sådana förordninsar angående detta ämne, genom hvilka bevillningen kunde på ett lämpligare och rättvisare sätt, än efter nu gällande bevillningsförordning, utgöras. Utskottet sammanfatar derefter den ael af dessa komiterades betänkansde, hvilken redogör för hufvudgrunderna till det af komiten uppgjorda förslag till bevillningsstadga samt för innehållet af de motioner, som blifvit väckta rörande förändringar 1 föreskrifterna om allmänna bevillningens utgsörande, och afgifver utskottet, med afseende på komiterades förslag, det allmänna omdöme, att utskottet, under den granskning deraf, som utskottet företagit, funnit detsamma i allmänhet bygdt på den enligt utskottets åsigt riktiga grundsatsen, att hvar och en bör erlägja lika bevillning efter måttet af sina inkomsler.n Under öfverläggningarne rörande det ifrågavarande vigtiga ärendet, — yttrar utskottet vidare — har utskottet ock vunnit allt astare öfvertygelse om det oafvisliga behofvet deraf, att lagstiftningen rörande allmänna bevillningens utgörande nu ordnas på sådant sätt, att alla giltiga anledningar till klagomål öfver ojemnhet i beskattningen må unlanrödjas samt att rättvisa, billighet och jemiikhet i detta hänseende icke blott såsom srundsatser åberopas, utan ock i författningens alla delar igenfinnas. Såsom komiterade amärkt, äro dessa grundsatser visserligen på flera ställen i nu gällande bevillaingsförordning uttalade, ehuru det icke torde kunna förnekas, att desamma med högst ringa följdrikhet blifvit tillämpade. Jemlik beskattning af all inkomst anser utskottet, lika med komiterade, vara det mål lagstiftningen uti ifrågavarande ärende bör söka uppnå. Men för att vinna detta mål är det nödvändigt, att alla afvikelser från den antagna grundsatsen, hvilka för närvarande ega rum, rättas, samt de talrika undantagen i möjligaste motto inskränkas; att bevillningsprocenten bestämmes lika för alla och så låg som möjligt; att beskattningen i allmänhet göres beroende af taxering samt att följaktligen nu stadgade fixa och minimiafgifter borttagas; äfvensom ock isynnerhet att förändrade föreskrifter meddelas angående dels beskaffenheten af de uppgifter, som skola tjena till grund och ledning för taxeringarna, dels ock de åtgärder, som för dessa sednares noggranna och behöriga verkställande äro af behotvet påkallade. å Efter dessa åsigter och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af komiterade af. gifna förslag äro de förslag till ofvanuppräknade förordningar upprättade, hvilka utskottet nu för ständerna framlagt. ; Med afseende på förslaget tll Bevillningsstadga hinna vi nu endast nämna, att den personliga skyddsafgiften eller de s. k. mantalspenningarne föreslås att utgå med 40 öre för man och 20 öre för qvinna; att bevillning af fast egendom utgår för Jordbruksfastighet med tre öre; och för all annan fastighet med fem öre för hvarje fulla Ett hundra rdr af uppskattningsvärdet, och räknas frälseränta till det senare slaget af fastighet; v : att fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde, med ledning af köpeafhandlingar, arrendeeller hyresafgifter, värderingar för belåning eller försäkring mot brandskada samt öfriga, om hvarje särskild egendoms beskaffenhet och afkastning erhållna uppgifter eller inhemtade upplysningar; att för all mkomst, vare sig af kapital eller arbete, erlägges bevillning med Zn procent, beräknad å behållna inkomstbeloppet; att bevillning för inkomst af kapital eller arbete icke eger rum när alla de utaf kapital eller arbete uppkomna årsinkomster, sammanss räknade, icke öfverstiga Fyra hundra rår; alt enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt, erlägger, utom bevillning enligt 2:dra Årtkeln, en afgift af Två rdf för hvarje Tusen rdr af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång under nästföregående året utlemnades i rörelsen; att för gåfva af fast egendom, med full FELT ILSA I BRUNE PEPSI rs Mir Tse