Aftonbladet – 21 april 1860, sida 2

Då presterlig lön i en församling skall regleras, höres församlingen på sockenstämma; eller, der flere församlingar äro förenade, å gemensam gällstämma, vid hvilket tilifälle så väl aflöningsbeloppet som dess fördelning af sockeneler gällstämman föreslås; vederbörandes rätt att öfver fattade beslut i laga ordning anföra besvär, altid oförkränkt. På grund häraf och efter öfvervägatide af de förhållanden, som vid lönens bestämmande böra tagas i beräkning, upprättar nämnden sitt förslag, deröfver församlingens och löntagarens yttranden infordras, hvarefter handlingarne genom landshöfdingen och domkapitlet jemte yttrande af dessa myndigheter till K. M:t insändas för vinnande af nådig stadfästelse. Vid reglering af pastorslön eger nämnden jemväl tillse, huravida komministerslönen, der sådan finnes, står till den förra i ett billigt förhållande och i annat fall att skälig jemkning dem emellan föreslå efter de grunder, som för sådan åtgärd varda med afseende på särskilda orters olika förhållanden bestämda. Nämnden eger ock att till K. M:t göra underdånig framställning angående öfverflödiga komministraturers indragning eller om behofvet af ny kommini-stratur, äfvensom anmälan då för presterskapets aflöning icke vidare behöflige statsmedel finnas en församling tilldelede, eller församling för sitt presterskaps anständiga bergning af sådant understöd är i behof, då K. M:t, efter vederbörande K. M:ts befallningshafvandes och domkapitels hörande, vill om; medlens indragning eller öfverflyttande från en församling till annan, eller beviljande af nytt anslag i nåder besluta. På yrkande af biskop Anjou förändrades första delen sålunda att efter ordet: nfördelnings insattes på lönegifvarne, äfvensom ständet på yrkande af biskop Millen gjorde det tillägg vid slutet af första stycket i förslaget, att efter ordet lönt1garens, infördes eller vid inträffad ledighet kontraktsprostensn. Öfrige delar af förslaget godkändes. Domprosten Knös gjorde den framställning, att sedan nu K. M:ts förslag till större: delen blifvit antaget, det skett med det vilkor att, om en förordning i anledning häraf kommer att utfärdas, densamma ej måtte innehålla någon rubbning i de presterskapet tillförsäkrade privilegier, eller 1148 regeringsformen; och antog ståndet denna framställning. . Vidare biföllos, utan diskussion, statsutskottets utlåtanden n:r 87, tillstyrkande K. M:ts proposition i fråga om ändring utaf den för Westerbottens och Norrbottens län gällande skattläggningsmetod; n:r 88, afstyrkande motion, angående förändring af de inonma Wester Norrlands län uti grundräntän ingående persedlar; n:r 90, afstyrkande motion angående arrende af Norrforss laxfiske i Westerbottens län; samt n:r 91, likaledes afstyrkande motioner, angående ersättning: till vissa räntegifvare, som icke fått erlägga sinä. skatter efter de vid ränteförenklingen bestämda allmänna grunder, äfvensom ekonomiutskottets betänkanden n:ris 66 till 70 samt n:ris 72 och 73, innehållande mindre vigtiga motioner. Ståndet åtskildes kl.. half tre e. m. : Borgareståndet. Till behandling företogs ekonomiutskottets betänkande n:r 61, i anledning af dels K. M:ts proposition angående grunderna för en förändring i sättet för utgörande af presterskapets aflöning, dels i ämnet väckta motioner. Vid föredragning af 3:dje punkten, rörande reglering af presterskapets löneinkomster, tillkännagaf talmannen, att presteståndet, med afslag på utskottets förslag, antagit K. M:ts proposition med en redaktionsförändring. För bifall till presteståndets beslut talade hrr Lovån och Rydin, hvaremot hrr Lallerstedt, Björck, Ödmansson och Dahm talade för utskottets förslag, som ock af ståndet antogs, med den af hr Björck föreslagna förändring att orden: om derförinnan fastställd pastoraliekonvention längre tid är gällande, skulle få följande lydelse: om en derförinnan för viss tid fastställd pastoraliekonvention är gällandex. Fjerde punkten, som angår huru löneregleringen inom hvarje. stift skall verkställas länsvis af en nämnd, hvars ordförande K. M:t, på förslag af landshöfdingen och biskopen, täcktes förordna, och till hvilken domkapitlet och länets hushållningssällskap ega att inom eller utom sig utse hvardera en ledamot, godkändes, med den. förändring, på yrkande af hr Lallerstedt, att orden: och biskcpen, skulle utgå samt föreslåendet af ordförande ensamt öfverlemnas åt landshöfdingen, äfvensom, på yrkande af hrr Holmqvist och Lallerstedt, att en förändring skulle ega rum så tillvida, att, tilldess landsting komme att införas, länets hushållningssällskaper skulle utse en 1edamot i denna nämnd. : Rörande sjunde punkten berlöts, på yrkande af hr Björek, att utskottets förslag: All tionde, vare sig tertial-, smör-, fiskeller qvicktionde, utbytes mot bestämda afgifter för en tid af ferntio år från fastställelsedagen eto. skulle få följan:!e lydelse: All tionde, vare sig tertial-, smör-, fiskelle qvicktionde, utbytes mot bestämda afgifter för en til af femtio år från den i allmänhet stadgade tid, som inträffat näst efter fastställelsedagen etc. : ttonde punkten, så lydande: påskpenningar, jura stole, matskatt, offer, dagsverken m. fl. extra ordr narie afgifter utbytes mot vissa för samma tid som tiondeersättningen till beloppet bestämda utskylder ete.; börande dessa afgifter så beräknas, att all betalning till presterskapet för särskilda förrättningarskan upphöra etc.,, förändrades på yrkande af hr Lallerstedt, med hvilken hr Hjerta instämde, sålunda, att orden kan upphöra, skulle utbytas mot ovilkorligen upphörav. De öfriga punkterna godkändes. Samma utskotts betänkande n:ris 62, 63 och 64 biföllos, äfvensom statsutskottets utlåtanden n:ris 87— 92 och ekonomiutskotbtets betänkande n:ris 66—73. Bondeståndet. Ståndets tid upptogs först af en längre protokollsjustering och sedan af en mängd permissionsansökningar, hvilka visserligen alla blefvo bifallna; men iikväl med anmärkningar från flera håll, åsyftande att påminna vederbörande att icke alltför mycket gifva vika för sin hemlängtan. Flera ledamöter, som iogen gång under riksdagen haft permission, unno sig till och med föranlåtna att nu långt på örhand begära permission, emedan, som de sade, det eljest vore fara värdt, att de, som redan haft permission och nu begärde den för andra gången, kulle bli så många, att de förra icke skulle kunna rå någon permission. Mengel tog sig anlednidg af härunder framkomna yttranden om riksdagsärendenas obehindrade gång och riksdagens snara afslutande, att för detta ändamåls vinnande föreslå ett annat sätt för justeringen f ståndets protokoller, som han nu ansåg upptaga en oskäligt stor del af plenitiden, och till detta förJag, som gick ut på att justeringen skulle ske på samma sätt som i de öfriga stånden, slöt sig flertaiet, Men några af de så kallade gamla, ledamöterna i ståndet, synnerligen Matts Persson, opponerade sig ifrigt mot en sådan nyhet och ville att allt skulle förblifva vid hittillsvarande sed. Resultatet blef att Mengels förslag icke vann allas bifall, hvilket talmannen antydde att grundlagslydelsen syntes fordra för bifall till ett sådant förslag, men att man deremot förenade sig om ett af Erik Ersson framstäldt förslag, som i andra ord innefatjade samma sak. Derefter öfvergick man till de på bordet hvilande irågor. Ekonomiutskottets betänkanden n:ris 60, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71 och 72 biföllos utan anmärkningsvärd diskussion, hvaremot n:r 73, om rättighet för rotesonde att erhålla ersättning för soldattorps brukande under det att soldaten är kommenderad på arbete vlef på fleres yrkande återremitteradt.