Aftonbladet – 20 april 1860, sida 3

FYR ET BEIRA SUeETG SE PER ANAR, f STEPS ERT TE Te er 0 RES huru Sommervillespennorna få denna ovanliga kolhalt i ytan, finnes icke patenteradt; det är ännu firmans hemlighet. Emellertid uthärda dessa pennor verkligen en större nötning än andra och frätas vida långsammare. För dem,som så önska, lemnar firman äfven förgyllda pennor; men i praktiskt hänseende är den matta grå färgen att föredraga framför hvarje avnan, just derföre att den saknar glans; en glänsande pennas skimmer bredvid bokstäfverna är redan vid dagsljus oangenäm för ögat, och ännu mer vid eldsljus; också är detta skimmer ett af de fe! som gåspennans konservativa förebrå stålpennan; Sommervilles pennor skimra deremot mindre till och med än gåspennor. Men med de sistnämnda dela de den hos stålpennor annars så sällsynta egenheten, att man kan hastigt och ledigt med dem utföra grunddragen till all skrift Z utän att penonspetsen tager emot eller sprättar vid uppstrecket, äfven på det tunnaste papper, och utan att någon hård iryckning fordras wid nedstrecket, eller något tecken till plumpning dervid visar sig. 3 — En förvildad ung-tjur. Likasom vilda djur kunna tämjas och vänja sig vid att utan skygghet vara bland menniskor och af dem låta leda sig; likaså påstås att en del hemtamda djur, song under nåÅ gon tid lemnas åt sig sjelfva i skogar och andra ödsliga trakter, kunna blifva vilda och skygga för menniskor. Följande berättelse om en händelse, som nyligen inträffat på Hunneberg, besannar detta påstående. Det är allmogen i orten medgifvet att,emot lämplig ersättning, erhålla bete sommartiden åt sina kreatur på kronoparkerna Halleoch Hunneberg. Dertill utses vanligast oxar och ungboskap, hvilka ditsläppas vid sommarens början och få sedermera gå der till Hösten, då desamma, vanligast vid godt bull, hopsamlas och återtagas af sina egare. Kreaturen lemnas på detta sätt åt sig sjelfva under hela sommaren. . Man endast ser till dem någon gång emellanåt, för att öfvertyga sig det ingen olycka träffat någon af dem, och derifrån kunna de icke komma, emedan alla nedgångar äro försedda med bommar, der dessutom så kallade bomvaktare äro boende. Sistliden vår utsläpptes som vanligt en mängd kreatur till betning på Halleberg. Vid midsommarstided förmärktes af dem, hvilka gått upp på berget att se till kreaturen, att en årsgammal tjur, tilhörig en hemmason -från Bragnum i Skaraborgs län, började blifva folkskygg och aflägsnade sig hastigt och under synbar rädsla från de öfriga kreaturen, så snart någon menniska kom i dess närhet. Detta fortgick, och ju längre det led mot hösten :dessmera skygg och vild blef denna tjur, slutligen till den grad att han löpte till skogs som en bind så snart han fick höra fotsteg af menniskor eller ljudet af deras röster. Då hösten kom och de öfriga kreaturen hemtades från berget, kunde den unga tjuren icke uppfångas, ty han hade nu blifvit fullkomligen vild. Man försökte medelst skallgång att uppfånga eller skjuta honom, men äfven detta aflopp utan framgång, oansedt hundradetals dagsverken egnades deråt. Slut ligen måste jägeribetjeningen förbjuda allt vidarejagande efter den unge vilden, emedan sådant lätteligen kunnat föranleda till olofliga företag på kronoparken. D uret ansågs numera af dess egare såsom förloradt, och något vidare försök att uppfånga detsamma gjordes icke. Att tjuren var vid lif och vistades fortfarande på berget erfor man dock af dess spår i snön, äfvensom att han förnämligast vistades i närheten af en mindre sjö, kring hvilken funnos flera källor, hvarur han erhöll vatten äfven under den strängare vintern. Man observerade äfven legor i busksnår och under lummiga träd, äfvensom att han under den snödjupa vintern lifnärde sig af mossa och barr från träden. En dag för omkring en måaad sedan, eller under det den sista vinterkölden var som skarpast, påträffades han af några ankommande personer stående under ett större träd långt in på berget. Kölden syntes då hafva så öfverväldigat honom, att han förlorat sin förr visade liflighet och vildbet, emedan han då lät fånga sig och åtföljde sina ledsagare utan synnerligt motstånd ned från berget. Egaren har sålunda återfått sitt förlorade dju:, -s m är friskt och var vid någorlunda godt hull, 03 etsamma vistats på berget i omkring 9 måna! ch deraf största delen af den sistförflutna stränga och snödigra vintern. (W. T.) — Fabrikatlon af skopligg. Från Kalmar berättas i N. C: L. T.: Sedan kommerskollegium beviljat hr C. G. Landström patenträtt å en af honom uppfunnen maskin att tillverka skopligg, har hr Landström här i staden anlagt en fabrik för tillverkning af denna vara. Den af hr Landström uppfunna maskin kan tillverka 100 3 200 E pr dag. Det synes för den i förhållandena oinvigde, såsom skulle konsumtionen af detta fabrikat icke vara så betydlig, att deri just skulle vara någon synnerlig affär att göra. Skomakarne veta dock sådant bättre. Maärkvärdigt nog är det hitintills Amerika som hufvudsakligen i större partier försett åtminstone Norra Europa med denna vara. — HMeteorologiskt fenomon. För några dagar sedan, berättar Morning Herald, utbröt en häftig storm öfver Upper Wasdale i Storbritannien. Vid samma tillfälle hördes liksom gevärssalfvor i luften. Herdar, som jemte sin boskap efter ovädrets slut återvände till slätten, funno en äng, öfvertäckt till mer än en engelsk mils utsträckning af stora isstycken, hvilka tycktes ha nedfallit från molnen. De voro så stora, att man på afstånd kunde tro dem vara får. Lyckligtvis befunno sig inga lefvande va relser ute på slätten i det ögonblick fenomenet inträffade, i annat fall skulle otvifvelaktigt dylika isstycken, fallande från en sådan höjd, hafva dödat både menniskor och boskap. — Österrikiska underslef. En korrespondent från Wien till Times berättar om försnillningarne vid österrikiska armens kommissariat under italienska fälttåget och tillägger att kejsar Napoleon vid mötet i Villafranca sade till kejsar Frans Josef: E. M:t är omgifven af förrädare; E. M:t tror att Mantua är provianteradt för sex månader, men jag säger er att fästningen icke är provianterad för sex dagar. Undersök förhållandet och tag edra mått och steg derefter.o — Det är kanhända den allmänna känslan af ruttenheten inom förvaltningen som gifvit upphof till följande historia, hvilken hela verlden anser sannfärdig: Kejsar Frans Josef drömde tre nätter å rad att han såg tre råttor — en blind, en utomordentligt fet och en förskräckligt mager. Att drömmen regelbundet återkom förmådde honom att omtala den för sin moder, erkehertiginnan Sofia. Hon gjorde som mången annan bigott mor kanske också skulle ha gjort: hon rådfrågade en klok gumma. Den kloka gumman ville ej svara förrän kejsaren sjelf hade försäkrat henne att det ej skulle hända henne något ondt, hvad helst bon sade. Då sade hon: den blinda råttan är E. M:t sjelf, den feta råttan är E. M:ts embetsmän, den magra råttan är E. M:ts fol HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Riksbanken. Veokouppgifter, afgifna den 13 April. Handelsoch näringsdiskontfonden. Diskontering af vexlar : RT