Aftonbladet – 20 april 1860, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Stålpenner i stället för gåspennor. Det går med gåspennorna bland våra skrifdon som det bar gått med fnöske och flinta bland våra elddon: de försvinna mer och mer, och det uppväxande slägtet räkuar dem redan ibland kuriositeterna från farfars och farmors tid. Blott på en eller annan gammal renskrifvares skrifbord dröjer gåspennan envist qvar, i trots af hennes större dyrhet och besväret att formera om henne vid hvar halfarkssidas slut. Den stora pluraliteten, som begagnar och föredrager det nya skrifmaterialet, har emellertid icke samma klara begrepp om dess härkomst, som den skrifvande veteranen har om sin gå pennas; vi tro oss derföre göra mången ett nöje med att här omnämna huru stålpennorna frambringas. Alfred Sommerville komp. i Birmingham, en af den stora manufakturstadens mest berömda firmor för aliehanda slags fina stålvaror, t.llverkar äfven de bästa stålpennor vi hittills haft tillfälle att försöka, och vi välja just denna fabriks förfaranden såsom exempel, emedan vi äfven derigenom få tillfälle att visa huru stålpennor måste vara beskaffade, för att kunna framläggas såsom någonting utmärkt i sitt slag. Råämnet är stålplåt, som måste vara af bästa möjliga stål och utvalsadt så tunnt som godset i de blifvande p.nnorna; denna utvalsning utgör redan ett ganska kinkigt arbete, emedan plåten måste vara fullkomligt jefhntjock öfverallt, fullkomligt slät och fri från alla flagor och gropar. Efter utvalshiögen införes plåten i ett klippverk, ett slags press, hvari ämnesstyckena klippas ut och få denna form SE dessa stycken äro Annu fullkomligt platta. I en annan press förses de med namn, siffror eller andra märken, och få då följande OMMERVILL a, utseende F, ALFRED I andra JUTAN seen da men SOMMERVILLESN pas de me och, om så erfordras, med utskärniogar i kanten — A SOMMERVILLEN A mm KP AeFRED AJ CNG först äro dei : SövNTAIN SEN ordning att böjas och präglas i allehanda krokliniga former; men plåten, som hittills förblifvit så hård som den kom ifrån valsverket, skulle icke medgifva en dylik behandliog:-utan att brista; stålet måste först mjukas upp. Detta sker på det sättet, att ämnesstyckena inläggas i en med lock försedd jernlåda, som rymmer omkring 10 gross (1440 stycken), och som insättes i en annan jernlåda med mellanfyllning af kolstybbe, hvarefter lådorna stärkt upphettas i en nign, 12 timmar, och lemnas att afsvalna långsarht. Styckena befinnas nu mjuka som papper och kunna i en särskild press präglas ut i hvilka buktiga former som helst. Den mest eleganta bland dessa former har firmans chef märkt med sitt förnamn Mjukheten behöfs icke nu vidare; den måste tvärtom utbytas mot en viss hårdhet, hvarförutan pennorna icke skulle kunna underkastas den behandling, som ännu återstår till varans fulländning. De präglade pennorna härdas följaktligen; de inläggas härtill åter i jernlådor och bringas till rödglödgning, hvarefter de kastas i Kall fisktran. Vid denna släckning blifva de hårda som glas; men äfven så sköra; de måste derföre hettas upp på nytt, och till en noggrannt afpassad värmegrad; för detta ändamål kokas de i olja, tills de fått den spänstighet de böra ega vid användandet. Genom dessa åtgärder, isynnerhet de två sista, hafva pennorna blifvit svarta och orena; för ätt putsa dem inläggas de i runda jernkärl, tillsammans med fuktigt jernstoft, och omskakas dermed medelst ångkraft i flera timmar, tills de blifra fullkomligt polerade. Nu äro de i ordning att hvässas på spetsen; härtill begagnas smergelbelagda -sliptrissor af trä, kringdrifna med ångkraft. Efter hvässningen befinnas de i följande skick