Aftonbladet – 20 april 1860, sida 1

STOCKHOLM den 20 fpriy -Attoado bofvedtiteln, I. Då denna titel, som omfattar anslagen till de anstalter och institutioner, som afre höjandet af natio-ens andliga kultur, i dessa dagar lärer i statsutskottet förekomma till behandling, anse vi oss böra i korthet granska de vigtigaste af de förändringar och tillägg i de ä nu gällande riksstat uppförda anslag, som i den kungliga propositionen blifvit föreslagna. V:a alla sednare riksdagar hafva ökade anslag blifvit begärda till Upsala universitet, och oaktadt allt hvad som på sednare tider blifvit anslaget, framkomma alltjemt nya fordringar. Vid 1836—58 årens riksdag bevi!jades mer än 50,090 rårs förhöjning i de årliga anslagen samt 93,823 rdr för tillfälliga behof, och vid denna riksdag begires ändock ytterligare 17.200 rdrs förökning i förstnämnde anslag och 32,000 rdr för behof af sistnämnde natur. . Dessutom bar, genom enskild motionär, yrkats inrättandet af en adjunktur i mekanik och -fysk. Man må icke tillskrifva oss någon fierdtlighet mot universitetet; vi uppskatta till fullo dess vigt och betydelse, och vi önska lifligt alt, i afvaktan på den tid, då detsamma kan förflyttas till hufvudstaden, det må sättas i ånd att fylla sin bestimmel:e så godt zom möjligt. Men en förnuftig hushållning fordrar, att man ej lättsinnigt utkastar medel för. ändamål, ,som icke kunna ernås, så länge universitetet befinner sig på den plats, der det nu är, och då vi anse universitetets föra läggande till hufvudstaden vara en af våra största framtidsfrågor, en verklig lifsfråga för natiomen, kunna vi ej annat än betrakta såsom-ytterst förderflig hvarje åtgärd, som går ut på att hindra eller försvåra denna flyttning, som förr eller sednare måste försiggå. Det första momentet i den kungliga propositionen angående Upsala universitet innefattar ett yrkande om en förökning af 70600 rår i anslaget för stipendier åt teologim studiosi. För denna begäran finna vi icke några motiver anförda i statsrådsprotokollet; men de uf görås utan tvifvel af den mycket omtalade prestbristen. Denna brist torde dock näppeligen afhjelpas genom stipendier åt studerande; ty föräldrar, som låta sina söner afgå till ak: å demien, äfvensom ynglingarne sjelfva, välja icke sitt vite genus efter det större eller mindre antal stipendier för undervisningstiden som finnas, hvarom de sällan hafva någon kunskap, utan efter de bergningsutvägar, som det ena eller andra yrket cfter denna tid erbjuder; inre drift och kallelse spela, som bekant, en mycket underordnad rolli detta hänseende. Uti det andra momentet begäres löneförböjning för en teologie adjunkt af 700. rdr, en förhöjning, som synes billig, då samme adjunkt nu har lägre löneinkomster än öfrige adjunkter. Det tredje momentet. — att lön för en professor i fysiologi måtte anslås me1 4500 rdr — innefattar ett af dessa från Upsala oupphörligt återkommande yrkanden om ökadt antal af professioner. Grunden dertill synes vara en farhåga, att universitetet icke skall på papperet framstå såsom välförselt i alla ärdomsgrenar; ty om man uppriktigt afsåge ördelarna af dessa nya professioner i verkigheten, skulie man, i stället att äska anslag dertill, hasta att begära universitetets förflyttning tll en ort, der tjenliga personer till Hirostolarnes besättande kunde erhållas och bibehållas. I fråga om lärareplatser är det nemligen, efter vår tanka, en väsendtlig sak att le kunna besättas. Tyvärr har detta allt för ofta visat s:g omöjligt i Upsala, och svårigheterua hafva stigit, i samma mån universitetet demö iv ig at erhålla nya lärostolar. D.t ir sålunda icke ovanligt, att de akademiska fädren måste med ljus och lykta söka icke ter kompetenta personer, utan till och med efter sökande till de nga professioner, till hvilka man vid riksdagarne lyckats erhålla inslag; ofta förekommer ej mer än en sådan till hvarje profession, hvilket naturligtvis utesluter allt val i egentlig mening; stundom så te två å tre ansökningstider ut-ättas, innan någon anmäler sig; och någon gång måste man hel: och hållet uppgifva hoppet att kunna besätta lärostolar, till hvilka man förk.ffat sig anslag. Detta sednare har just varit fallet med den profession i medicinska fakulteten, som sednast inrättades, nemligen den uti medicinsk och fysiologisk kemi, om möjligheten af hvars återbesättande, sedan dess förste innehafvare föredragit en mindre väl aflönad profession vid Carolinska institutet, man till den grad saknat förhoppning, att man nödgats hos kanslersembetet begära tllstånd att låta samma befattning, till en början, på ett år förblifva vaka t. Efter att så uppenbarligen ba nödgas erkänna, huru svär, re————————LL Och kvillkon vi Af menlnende. sno Tag