Aftonbladet – 19 april 1860, sida 3

mera ifriga att anställa åtal af ifrågavarand brott: s 6. Mål angående öfverträdelse af denn: förordning skola upptagas och afdömas af all män underrätt, hvars utslag, der den för brot mot 1 eller 2 tilltalade varderåt saken fäld underställes hofrätts pröfning.n Mot denna 8 bör så mycket mindre någo kunna skäligen anmärkas, som den är bygc på den grundsats om underställning, Sverge: lagstiftare både i äldre och nyare och aldre senaste tider godkänt, och hvilkens tillämp ning är högst nödig i ett land, der den till talade icke af staten bestås och sällan sjel kan förskaffa sig någon duglig sakförare, oci der domaren, ji följd af det antagna inqvist toriska rättegångssättet i gröfre brottmål, mo den tilltalade vanligen uppträder såsom både polismästare och åklagare samt ofta under er sinnesstämning, som lätt alstras af. dessa fö domaren främmande funktioner, dessutom vic häradsrätter är herre öfver både ransakning och protokoll, -allt utan kontroll eller mot vigt. S 7. För villfarande lärosatsers utspridan: de, efter thy i I S sägs, må ej åtal ega rum med mindre domkapitlet, efter erbållen underrättelse om saken och dess sammanhang. förklarat skäl till åtalets anställande vara fö: handen. Enligt Kongl. brefven den 15 December 1762 och den 20 Januari 1837, skulle en del religionsmål, som äro af öm och grannlaga beskaffenhet, och på det någon, som förmentes hafva förbrutit sig uti dylika mål, ej måtte... för tidigt dragas för rättax, icke åtalas, innan åklagaren visat, att han af kyrkoherden i församlingen inhemtat skrift ig. berättelse om saken och dess sammanhang, och sådant med alla dertill hörande omständigheter h:s justitiekansleren anmält, samt derpå erhållit hans svar och utlåtande; hvilket ofta icke meddelades förr än ärendet blifvit understäldt konungens pröfning. Enligt ifrågavarande paragraf skulle deremot domkapitlet i stiftet afgöra, huruvida åtal skulle anställas. Och då nu domkapitlen representera presterna, hvilka kunna med skäl anses såsom partiska mot enhvar, hvilken yttrar. något mot . den. lära, presterna edeligen förpligtat sig att försvara, och som dessutom utgör deras lefvebröd,, så att de fleste, liksom de, hvilkä gjorde silfvertempel åt Diana, deraf hafva icke. liten -vinning (Aps Gern: 19: 24); så skulle väl åtal ej komma att felas; Men huruvida staten bör öfverlåta sin åklagarerätt åt kyrkans målsmön, och huruvida det: ens är anständigt för dessa, den himmelska kärlekens och sanningens representanter, att till denna sannings försvar och sin hjelp påkalla: köttsliga vapen, ehuru deras mästare besträffande såde till Petrus: Stick ditt svärd i skidan — kan högligen betviflas. Och då härtill kommer, 1:o att enhet i dessb måls behandling är mer än i flesta andra af nöden; 2:0 att staten såsom åklagare bör al sin egen och ej af kyrkans-tjenare representeras; 3:0 att justitiekansleren, såsom representant för konungens åklagaremakt, eger tilltala äfven domkapitlens ledamöter för dogmatiska afvikelser och således måste antagas känna eller kunna lätt förskaffa sig nödig kännedom af de dogmatiska frågor, hvilka i sådana åtal kunna komma att vidröras och hvilka i ällmänhet ej-böra vara mera invecklade, än att kyrkoherden i sitt utlåtande kan dem utreda; — så vore väl bäst, att justitiekansleren erhölle rätt att afgöra, huruvida allmänt väl kräfde att åtal anstäldes uti ifrågavarande afseend.. Insändaren vågar ock hoppas, att lagutskottet aktar sig för att tillstyrka en sådan utvidgning af prestmakten, som skulle uppkomma genom domkapitlens inblandning i dessa mål, äfvensom de anledningar till vidlyftighet, som i ärendernas behandling kunde uppstå derigenom, att angifvare eller angifne kla. ade öfver domkapitlens beslut i ämnet. Öfver justitiekanslerens beslut deremot, i fråga om åtals anställande, lärer klagomål icke af någon myndighet kanna upptagas. Förestående skrefs under sistlidne Mars månad; och ehuru in8: sedermera erhållit underrättelse, att lagutskottet vid slutliga justeringen af sitt betänkande vidblifvit sina beslut att uti ifrågavarande kongl. förslag projektera sådana ändringar, att lagutskottets förslag. med uteslutande af åldersbestämningen i 4 jorde böra af de liberalt sinnade riksdagsmännen förordas såsom ett öfvergångsstadgande, hvilket kan gälla tilldess vid nya stranagens antagande — som man hoppas sker nästa riksdag — mera grundlagsenliga, könseqventa och fullständiga stadganden vards sodkända, anser sig ins. i en följande artikel böra i ett sammanhang meddela, huru före: krifterna, enligt insänd:s förmenande, borde a. Deremot lärer lagutskottets förslag till dissenterlag vara sådant, att det icke ens såson fvergångslag bör antagas. Rättegångsoch Pollssaker. I dag har inför rådhusrättens sjette afdelning örekommit det äf tullinspektoren Malmros mot utifvaren af sNya Dagligt Allehanda,, magister Lind: tröm, väckta tryckfrihetsåtal. kärande sidan upprädde löjtnant Creutz. Svaranden ingaf en skriftlig örklaring och åberopade det bifogade polisprotokollet. å kärandens begäran om anstånd för att genmäla vaäromålet nnynsköts målet nå åtta dagar