RE UTRIKES. Sent i går afton anlände södia snällposten, medförande tidningar från London af den 10, Paris och Brissel af den 11, samt Berlin, Hamburg och Köpenhamn af den 12 dennes. DANMARK. Enligt mellan finånsministern och nationalbanken träffad öfverenskommelse skall den sednare hädanefter. på visst sätt blifva regeringens bankir, i det att den skall. så väl sjelf som genom sina filialkontor fullgöra utbetalningar för regeringen och mottaga inkomsterna. De offentliga kassorna få räkna sig 1 4 till godo å öfverskottet af influtna medel. Fördelarne äro stora. Staten sparar. sig en mängd penningeförsändningar och får någon ränta af sina nu ofruktbara medel; banken kan utvidga sin verksamhet, gågna industrien och öka sin behållning. Segraren. vid Idsted, generallöjtnant von Krogh, afled natten till den 13 dennes. FRANKRIKE. Enligt Frankrikes konstitution äro senatens sessioner ej underkastade offentlighet; men något uttryckligt förbud för protokollernas offentliggörande finnes dock ej deris Emellertid bar nu, för första gången sedan kejsardömkts återinförande, ett dylikt offentliggörande egt rum, i det att Monitören meddelat senatens förhandlingar om petitionerna till förmån för Kyrkostatens integritet. Detta har väckt.stort missnöje inom senaten och isynnefBet hos kardinalerna, De vände sig med sina klagomål först till presidenten Troplong; som, dock förklarade, att han ej kände, huru handlingarna blifvit offentliggjorda, samt.derefter, till. kejsaren sjelf. En af. senatorerna x. dervid ha gått så långt, att.han rent ut förklarat, att dylika parlamentariska seder ej vore förenliga med den kejserliga regeringen. Alla divisionerna af den italienska armån ha fått order. att återvända till Frankrike; redan den 8 dennes anlände ett starkt detachement till Paris. . Erkebiskopen i Paris. har uppmanat alla prester inom sin dioces. att till Kristi. himmelsfärdsdag fortfara Med sina böner för påfven, som mer än någonsin är olycklig och förföljd. En pariserkorrespondent tror sig veta att Ryssland framställt ett bemedlingsförslag, som det ämnar förnya. på kongressen, enligt hvilket Frankrike skulle till Schweiz afträda en för detta lands försvar nödvändig strategisk linie af det neutraliserade området. Korrespondenten tror att Frankrike skall ingå på förslaget, ehuru det Ber, sig min af att ej vilja afstå-det-ringaste af sitt byte, För några dagar sedan hemtade vi. ur utländska tidningar. en Notis, att hos. förre utgifvaren af Univers, som för någon tid sedan företog en resa. till. Rom, husvisitation blef anställd vid hemkomsten tjll Paris, och att 8iskilliga papper dervid togos i beslag. I den sednaste utländska posten finna. vi följande pi-Kkanta detaljer om denna tilldragelse. Såsom mann torde erinta sig, hade Veuillot; eedan hans tidning blifvit indragen, af en fransk kapitalist erhållit anställning eåsom inspektör öfver de romerska jernbanorr . Jå ban afreste från Paris, befann han ;gisamma vagn som en man med aktningsvö tu seende och ett angenämt och bildadt sa, De kommo spart i samtal. med ;hvarandr.:.: främmande tycktes vara. förtjust öfver at: fått en så berömd man till reskamrat; o . Vcuillot blef angenämt. öfverraskad, då han erfor att bans älskvärda. nya bekantskap äfven var. på väg till Rom i och för handelsaftärer. De öfverenskommo att resa i samma vagn, taga in på samma hoteller, ja till och med bo i samma hus i den eviga staden. Ju längre det led, desto intimare blef deras bekanskap, och då de hunno målet för sin resa, tycktes de vara de bästa vänner i verlden. Efter några yeckors vistelse i Rom förklarade Veuillut, att Omständigheterna nödsakade honom att återvända till Paris. Hans vän visade stor leds