Aftonbladet – 17 april 1860, sida 2

ngår,trorifsig AftonbladetZveta,Fatt unnit den närvarande tidpunkten i icke vara lämplig för åstadkommande af den ifråzasatta revisionen af föreningsfördraget meljan Sverge och Norge., Bekräftar sig detta, hvilket ser mer än sannolikt ut, så har striden om den i sig sjelf lumpna ståthållarefrågan på ett förvånande sätt gynnat norrmännens intressen. För det första hafva visvenar genom dennå strid förlorat den öfvergsenhet i hållning vi intogo vid sidan af den ofta löjliga småaktighet och retsamma kitslighet, hvarpå våra norska bröder så ofta visat prof, utan att det förrän nu lyckats dem att förmå oss till samma barnsligheter. Nu kunna de fägna sig: åt, att de äro oss föga skyldiga. Så har svenska äran i denna strid blifvit häfdad. . Värre är dock ett annat resultat af denna olyckliga strid, det nemligen, att vid en blifvande revision. af unionsförhållandena det torde blifva mera än svårt för Svergecatt göra sina rättsanspråk mot Norge gällande. Och dennarevision, som inom Sverge, huru olika åsigterna än varit i ståtållarefrågan, enhälligt yrkats, utan att, såvidt vi veta, en enda röst på allvar höjt sig derimot, under det. att norrmännen. ej alls velat begripa, Kvartill den skulle tjena, denna revision är genom den förda striden efter all sannolikhet numera förvisad till området för de fromma önskningarna om de storverk, son framdeles skola utföras. Så går det när man sammanblandaär så väsendtligen skilda saker, som ståthållarefrågan och revisionsfrågan, ty att detta är detta har i sanning de i stäthållarefrågan segrande majoriteten föga låtit gälla såsom bestämmande regel. Attdet är norrmännen, som med seger gått ur stridenj. kan icke. fördöljas.Den enda tröst, vi svenskar härvid kunna göra oss till godo, är den tvetydiga, att det är dock vi sjelfva, som på alla punkter slagit oss sjelfva. Hvad normännen :skolade i, mjugg åt sinasvenska bröders statsmannavishet och politiska rutin! KA