Petter; i det han i sin ordning omfamnade gubben och; särdeles glad öfver denna helsning af. en person i. hufvudstaden, frågade han honom om han:händelsevis bade sig bekant hvar grefvinnan Bielozerska bodde. Om jag vet det? svarade Petersburgaren. Jo säkert; jag har mer än en gång gjort rent utanför hennes port. sHvad: jag: är glad. att ba träffat på dig! Petersburg. är en för. mig helt och hållet okänd -stad. Jag kom för första gången hit för ungefär en timma sedan; Tror du att grefvinnan. bevistat gudstjensten på morgonen ? Är ni en slögting till henne? Nej, endast en af hennes vänner. Visa mig Hennes. bostad; Flon har em gång sagt mig den, ehtiru jag glömt bort det; men jag trodde: att alla menniskor här skulle veta hvar hon bor.2 Med sin tunga kan ryssen hitta vägen till Kiew. sDet! är sant. Den aflidna bodde. förr i Litena. Den aflidna! utropade Petter med förskräckelse. Föreställ er att grefvinnan är död för tjugo år sedan. Abl svarade ryttmästaren i det han andades lättare, vi missförstå hvarandra. Huru så ?, Du talar om en äldre dam som är äöd, och jag om den unga grefvinnan Nathalia Alexandrowna.n Nathalia Alexandrownal Förlåtlmig, vänta; Holla! Prokop! Prokop! Kom hit! Vid detta rop nalkades en lång räkel med ussign kinder, helgdagsklädd i en muschiksrägt. Du vet, sade han tilll honom, hvar grefvinnan Nathalia Bielozerska bor.