Aftonbladet – 16 april 1860, sida 3

Article Image
vara alldeles tomma på försvar för ntskottets förslag i denna fråga. Förklärade sig alltid koiiima att yrka att skärgårdsflottan icke skall åsidosättas för den så kallade stora flottans skull. Hr Brakel förklarade sin tacksamhet för grefve Anckarsvärd, som satt lif i diskussionen, hvilken förut varit alltför lam för en så vigtig fråga. Talaren jemförde derpå nutidens svenskar med dem, som funnos under Carl XI:s tid, då svenskarne ännu voro ett folk. OCarl sätte upp n Hotta af 45 skepp och en arm6 af 65,000 man, och Sverges befolkning, som då utgjorde omkring 1 mill, bar då en bevillning utaf 4 millioner rdr rmt.fMen sådant var folket då — talaren ville icke jemföra det med det nuvarandeslägtet. Sedan talaren hållit ett långt föredrag i tullfrågan, för att visa hvad vi skatta för lyxoch öfverflödsartiklar, ansåg han billigt, att när vi kunna skatta 8 millioner rår för att få supa bränvin, så borde vi kunna skatta I million :om äret för Stockholms befästande och 4 millioner för flottan, så få vi bättre rykte och sjelfbestånd. Såg med bedröfvelse att svenska folket ännu fäste så mycken vigt vid skärgårdsflottan, som kan vara bra att lägga i ett sund och att försvard eh viss plats, men som med sina tunga slupar, framdragna af 60 man medelst årans tillhjelp, icke duger till manöverflotta..Talaren upplyste om att de ryska kanonbåtarna nyttas till mudderpråmar på Newa, och trodde att om vi ville kosta på flottan några lumpna millioner om året, så skulle vi snart i sällskap med Danmark och Norge kunna bjuda Ryssland spetsen på hafvet. Beklagade att grefve Anckarsvärd hade rätt uti-att ingen plan blitvit följd, men det kommer sig deraf att staten ieke har några penningar, och att den icke velat begära några. Sedan talaren visat att med sådana anslag, som man hu begär, det skulle behöfvas 36 år för att få 8 fregatter färdiga, och 96 år för att få färdiga 4 linieskepp, slutade han med att begära bifall till K. M:ts proposition. Hr Skogman lemnade en vidlyftig öfversigt af flottans nuvarande fartygsnumerär och materiel, och fortfor med sitt förut gjorda yrkande. Hr Hjerta förordade skärgårdsflottan och ånsåg icke skal ati att bekosta byggandet af nya ångfregatter så länge ångkraften icke är mera utvecklad än nu, bränslet dyrt och platsen ombord förbränsles intagande så otillräcklig för ett krigsfartyg. Omtalande huru Napier under orientaliska kriget sjelf sagt till talaren att han icke kunde anfalla Ryssland med framgång utan små fartyg, och att, om han skolat begära något af Sverge, så skulle det varit just sådana. Engelsmännen skulle farit mycket värre fram vid finska kusterna, om de icke haft respekt just för dessa skärgårdsfartyg, som man här vill utdöma. Önskade bifall till utskottets förslag: På framställd proposition förkastades utskottets förslag och bifölls K. M:ts proposition. Hr Virgin föreslog att de öfriga stånden skulle inbjudas att deltaga i detta beslut; men på yrkande af hr C. B: Liljehöök uppsköts afgörandet deraf tills alla punkterna blifvit genomgångna. 14:de—19:de punkterna biföllos 1 enlighet med utskottets förslag, och gjordes endast vid 18:de punkjen den ändring, att istället för ordet fullbordan sat:e8 fortsättning. Vid 20:de punkten, dernti utskottet afstyrker en af prosten Söderberg väckt motion om ett anslag af 36,000 rdr till byggaide af tvenne mindre ångbåtar ör verkställande af sjömätningar och lodningar, öpptod en längte diskussiön, defuti mot utskottets förlag yttrade sig grefve Oxenstjerna, hr D. G. Bildt, srefve Posse och hrC. B. Liljehöök, hvilka ansågo inskaffandet af tvenne sådana båtar högst vigtigt ör fullständigandet af våra hittills icke särdeles exkta sjökort. För utskottets afstyrkande uttalade sig ir E.G. Liljehöök, grefve C. H. Anckarsvärd fri: rerre Åkerhjelm och hr R. Montgomerie, hvilka anågo dessa föreslagna ångbåtar öfverflödiga, då flottan redan Kar flera mindre båtar, som dertill kunde besagnas. Genom votering bifölls motionen med 50 öster möt 8, som voro för utskottets förslag. 2:sta punkten bifölls hed ett af hr C. B. Liljeböök öreslaget tillägg af följande lydelse: Då rättvisa ch billighet fordra att officerarne vid konstruktionssåren äro likställda med öfriga officerare vid flottan, esluta rikets ständer, att dessa officerares pensioner id afskedstagandet beräknas efter lön på interimstate, 22:dra punkten, deruti utskottet föreslagit ett anlag af 30,000 rdr till pensionering af gemenskapen id flottan förkastades på yrkande af hrr Skogman, ). B. Liljehöök och Virgin, och bifölls i stället K. M:ts proposition om 40;000 rår. Derefter beslöts, att de öfriga stånden skulle injudas att förena sig i ridderskapet och adelös -belut rörande 2:dra punkten, 2:drå mom.; 15:de punkten ch om tillägget till den 21:sta, hvarpå ståndet åtkildes kl. !, till 11. Bondeståndet. Femte hufvudtiteln från och med den 18:de punken godkändes, utom 21:sta punkten, vid hvilken stånet upptog reservanternas mening såsom sitt beslut. Derefter biföllos några mindre vigtiga ekomiutkottets betänkanden.

16 april 1860, sida 3

Thumbnail