Aftonbladet – 11 april 1860, sida 2

Skola vi fara till borgmästaren? frågade Timotheus. Nej... till den der mannen!... Huru heter han nu igen?... Demetrius, tror jag! Ah! Till skolmästaren. Riktigt! , Vet du hvar han bor? Ja bevarsl Kör direkte till honom., Skolmästaren bodde uti ett litet, förfallet och snuskigt hus, som lutade åt ena sidan och tycktes hålla på att sjunka ned i marken. Framför denna boning, hvars åsyn tillkännagaf antingen armod eller girighet, fanns en liten trädgård, öfverväxt med ogräs och belt och hållet vanvårdad:. Är herr Demetrius Laskiawitsch hemma ?) frågade ryttmästaren, vändande sig till en gammal qvinnå, som var sysselsatt med att samla ihop linne, hvilket var upphängdt på häckarne 1 trädgården. Var god och stig in, svarade hon. Herr skolmästaren är i sitt arbetsrum.n Petter satte försigtigt foten på en förmultnad planka, som utgjorde tröskel till denna bedröfliga bostad. Uti yttre rummet träffaäde han Demetrius, iklädd en nattrock af kattun, och som vid åsynen af sin rival tycktes blifva högst förbryllad. Då Petter märkte det intryck hans åsyn frambriagst på den, hvärs planer han korsat, skyndade han sig att i de höfligaste ordalag förklara, att han hade en begäran att framställa till honom. En begäran! Till mig! — utropade skolmästaren med ett föga vänligt utseende. Må ske. Vill ni komma in i mitt arbetsrum? Detta arbetsrum för en af de lärdaste personer i orten var ett litet trångt kyffe, hvaruti hela möbleringen bestod af en säng, öfvertäckt med en skinnfäll, ett börd, på hvilket låg en grof vaxduk och en gammal utnött soffa. (Forts:)