Aftonbladet – 10 april 1860, sida 3

spelaren. Också var tahs spel denna afton hänförande. Rent och flätdlöst frammsjöhig han på sin viol Mozarts Vackrä larghetto, och detta med ett legato, hvaraf ännu ingen af mig förr hörd violinspelare varit mäktig. För våra sångare borde hr B:s uppträdande hafva varit af stort intresse, ty en vackrare exekutor af ?Lieder ohne Worte? får man sällan höra. Men, det är sannt, sång utan ord påstår man är hos oss något ganska vanligt. Hr Bull lärer äfven hafva lofvat att uppträda på en konsert till förmån för hr Marcus Larsson. Man påstår att hr Larsson icke kunde erhålla biträde af vårt kongl. kapell på. den grund, att hr ÅL. ej var någon musikalisk artist eller kompositör, och då hr Bull ej ville gifva konserten i sitt namn, så har hela denna, högst egna, för en artist. som hr Larsson, i mitt tycke, humilierande tillställning icke blifvit af. Mången har :;delat min åsigt att en målare med stor talang, som flitigt och omsorgsfullt egnar sig åt sin konst, äfven i vårt land bör kunna finna sin rikliga utkomst, utan att behöfva begagna dylika hjelpkällor. . Den sednast af hr Dybeck arrangerade konserten af nordisk. folkmusik var egentligen en efterskörd af några från föregående åren, med den enda skilnad, att musiknumrorna utfördes af olika personer. Körerna gingo detta år bättre än vid den förlidet år af br D. arrangerade konserten, men voro dock i allmänhet väl svaga. Solonumrorna utfördes af fruarna Ölander och Bianchini, hvilkas sångförmåga väl tyckes lämpa sig för denna musikart. Orkesternumrorna, bestående af hornlåtar och folkdanser, anslogo mest på den talrikt församlade publiken. Hos oss finnes en stor mängd vänner till dessa nationella tonstycken, hvartöre också dessa konserter, med noggrann urskiljning arrangerade, helt säkert ännu i många år borde kunna fortsättas.