Första tenoristen vid vår Kongl. teater hr Olle Strandbergs redan en gång annonserade konsert lärer halva blifvit ippskjuten till i början af nästa månad, således tills under kröningsdagarne. Vid den tiden hitväntas en af Tysklands nuvarande störste violinspelare, Laube, som ej allenast strider med Joachim, men äfven med den ryktbare Vicuxtemps om gunsten hos det musikaliska Tyskland. Gedigen skönhet, mjukhet, glans, humor och mirakulös färdighet lärer utmärka hans spel. Intfessä! t blifvet det att så snart efter Ole Bull få höra denne berömde ärtist, isynnerhet som han bland annat godt äfven spelar Carnavalen ?så egendomligt och så humoristiskt, säger en Berlinertidning, ?som ingen violinspelare före honomkunnat exeqvera denna komposition.? Från. vår. musikaliska vän L. kan jag helsa. Han har, under vintern besökt Wien, Berlin, Leipzig och är nu i Paris, I sitt senaste omtalar ha-, att den tyska framtidsmus ken i Wien lidit ett stort nederlag: Man uppförde der vid en konsert en stor symfoni,af Franz Liszt, som med möda kunde afslutas i anseende till-publikens. högljudda stampningar ooh bvisslingar. Wienaren älskar för mycket den melodiösa musiken för att kunna tolorera dessa torra harmoniska effektsökerier. L. omtalar bland annat, att vår kongl.teaterdirektion Järersunderbandla med en utländsk primadonna, som skulle hitkomma på våren; om hon är tyska eller fransyska nämnes ej. Ehuru pikant det kunde vara, att till omvexling få höra någon stor sångerska, tror jag likväl att denna språkförbistring på scenen numera mindre än förr kommer att gouteras af publiken. Förliden tisdag bevistade jag en så kallad uppvisning, som kongl. teaterns direktör baft den artigheten att för rikets församlade stän