Aftonbladet – 7 april 1860, sida 3

DAGENS PLENÅ. Ridderskapet och Adeln. Hr Liljenstolpe uppläste ett yttrande i fråga om Geijerska husets inrättande till riksarkiv, i hvilket sof5rande han i stället förordade Hebbeska husets inköpande. BGrefre Lagerbjelke yrkade anföratidets läggande till handlingarne, i stöd af 20 riksdags: ordningen. Deruti instämde friherre Åkerhjelm. Friberre R. Cederström motsatte gig detta yrkande, och önskade remiss af anförandet till utskottet. Efter iandtmarskalkens förklaring att han icke kunde anse 20 S riksdagsordningen hindra en sådan remiss, remitterades yttrandet. Bevillningsötskottets betänkande n:ö 21, tillstyrkande väckta motioner om skatt å hundar, väckteen lingre diskussion, uti hvilken deltogo: hr D. Printzensköld, som ansåg att sådan beskattning vore orättvis, emedan icke staten, utan kommunen: upptoge densamma. Fäste dessutom uppmärksamheten på de tvister och trakasserier, som inom kommunalstyrelser skulle uppstå vid bestämmandet af skatten, och önskade afslag på betänkandet, hvarvid han åberopade presteståndets beslut. Grefve Lagerbjelke önskade bifall till förslaget, så mycket mera som skatten faller icke på hundegarne, utan på htndarne, och då känna inga farliga tvister uppstå. Kommunerna behöfva dessutom ständigt nya inkomster, och en sådan skatt kan icke vara tryckande, då det står i hvars och ens skön att undvika den genom att icke hafva hund. Hr von Ehrenheim önskade den inskränkning i beslutet att blott städerna, icke landsbygden måtte blifva underkastade sådan skatt. Friberre R. Cederström önskade bifall till betänkandet, och ansåg att taxeringen utaf egendomar kan framkalla mycket värre strider än taxeringen af hundarne. Gjorde dessutom en poetisk be-kr.fning öfver de passioner, soin rasa inom hundens bröst och åstadkomma rabies. Grefve af Ugglas, som ansåg att presteståndets afslag kommit sig deraf, att ståndet trott detta vara början till en skatt på lyxartiklar.; ansåg att denna skatt vore både rättvis och billig, ty kommunerna kunna ju göra huru de vilja, och de indirekta skattebidragen till kommunerna skulle derigenom minskas. Att på landet en hundskatt är lika nödvändig som i städerna, bevisades först deraf att bondeståndet antagit förslaget. Fäste uppmärksamhet på deh skada, som lösa hundar göra på vildbrådets ägg och ungar om våren, och önskade bifall till förslaget. — Med denne talare instämde hr von Troil, grefve C. H. Anskarsvärd och hr Reutersvärd. Mot utskottets förslag yttrade sig hr Silfverstolpe; men om hela förslaget icke kunde afslås, så ville tal. förena sig med det yrkande, som hr v. Ehrenheim afgifvit. Hr G. Cederschiöld yrkade afslag för den fattiges skull, hvars siste vän är den trogne hunden som leder honom. Frih. C. J. O. Alströmer yrkade bifall till förslaget, och frih. A. Cederström ville hvarken tala för eller mot förslaget, men trodde icke att ständerna hade rättighet att öfverlemna skattebestämmandet åt kommunerna, ty regeringsformen säger att ständerna allena äga rätt att beskatta svenska folket ä allmän riksdag. Önskade af detta skäl afslag å förslaget. Grefve af Ugglas ansåg det skälet icke gälla, emedan i sådant fall kommunen icke skulle i något fall kunna beskatta sina medlemmar, hvilket den dock nu gör utan statens eller ständernas mellankomst; trodde dessutom att ett undantag kunde göras för den sorts hundar, som hr Cederschiöld omnämnt, och ansåg deras antal så ringa, att för dem icke något serskildt stadgande i lag behöfves. Hr N. von Koch önskade bifall till förslaget och ansåg det af synnerlig vigt isynnerhet för stä derna, samt ansåg det ieke ligga något grundlagsvidrigt uti att skattens bestämmande öfverlemnades åt kommuc.en. Hr Printzensköld fortfor att yrka afslag, och ansåg fortfarande kommunen oberättigad att skattlägga hundarne. Hr A. Ros önskade bifall till förslaget, och ansåg det af bögsta vigt både för land och stad, samt isynnerhet för de norra provinserna, der hvarje inhyseshjon och hvarje dräng hafva en hund, som andra få föda, på det att egarne icke måtte stjäla mat åt dem, Likaså frih. A. C. Raab, som uppgaf förhållandet lika i södra orterna, och ansåg kommunen lika berättigad att bestämma denna skatt som afgiften till folkskolorna. På framställd proposition bifölls betänkandet. Borgareståndets gjorda inbjudning til deltagande i dess beslut angående vilkoren för bränvinsbränningen väckte någon diskussion, uti hvilken deltogo: grefve Lagerbjelke, grefve af Ugglas och hr Hjärne, hvilka önskade att inbjudningen skulle läggas till handlingarne. För bifall till inbjudningen talade frih. A. C. Raab. Friherre R. Cederström förklarade sig instämma med dem, som önskade inbjudningens läggande till handlingarne, ty ehuru han delade frih. Raabs åsigt, så borde dock ett en gång fattadt beslut stå fast. Med honom instämde frih. Sprengtporten, så mycket mera som utskottet återkommer med ärendet för att söka åstadkomma en jemkning. Sedan frih. Raab afstått från sitt yrkande, lades inbjudningen till handlingarne. Konstitutionsutskottets memorial n:r 11, angående hemmansegares represenationsrätt, förklarades hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Riddarhusutskottets memorial n:r 13, angående löneförhöjningar åt åtskilliga riddarhusets tjenstemän, blef punktvis föredraget och afgjordt, hvarefter ståndet åtskildes. Prosteståndet. Efter justering af några protokoller, föredrogs konstitutionsutskottets memorial n:r 11, med förslag till ändring i 15 riksdagsordningen, om hemmansegares representationsrätt, hvarvid professor Lindgren förklarade, stt han uti utskottet ej bidragit till detta förslags framläggande, emedan han an:åg orätt att ånyo till ständerna inkomma med ett förslag, som vid denna riksdag blifvit afslaget. Han ville likväl ej motsätta sig detsamma. Memorialet blef af stånact antaget att hvila till nästa riksdag, äfvensom samma utskotts memorial n:r 12, med förslag till ändring i 52 S regeringsformen, och 24 riksdagsordningen, angående tillförordnande af bondeståndets sekreterare. Bondeståndet. Efter lång protokollsjustering företogs ekonomiutskottets betänkande angående ifrågasatta förändringar i landshöfdingeinstruktionen, dervid Lars Ersson, Sven Heurlin, Mengel, Östman, Svenssn, Almqvist, Hedström, Lundahl, Rosenberg, Jonas Andersson och Nyqvist uppträdde för motionerna och ogillade utskottets förfarande. Uhr deremot föredrog skäl för utskottets åtgörande, hvarpå första och sista punkterna i beiänkandet blefvo återremitterade, men de öfriga bifallna. Beslutet i sista punkten fattades ;enom votering, som utföll med 27 för bifall emot 12 för återremiss. get Ang Nå Jr Hg rp st lr jan VA FRE NEN PR, Uret ER VINER ff JRR AR sexa MUSIE. Vårfioden af musikaliska tillställningar fortr alltjemt; Palmsöndagen hade hofkapellet in konsert å kongl. teatern, i måndags gafs n subskriberade musikaliska soirn i De la roixs salong, sistlidne tisdagsafton egde den ndliga konserten till förmån för ett Barnhem norra Kalmar län rum i Klara kyrka, i går ;fton uppfördes Skapelsen å den sedvanliga ångfredagskonserten, och dagen förut hölls ;eneralrepetitonen dertill, som alltid plägar 58 ON OO, mA FRA Dm KN