tus och Vitellias arier i andra akten: Den veke Sextus, som, för att tillfredsställa den af honom älskade, hämndoch ärelystna Vitellia, dotter till den af Titi fader Vespasianus fördrifne kejsar Vitellius, ioledt ea sammansvärjning för att taga Titus afdaga, men olifvit upptäckt och dömd till döden, tager i denna aria afsked af Vitellia och lifvet. Om icke Mozart, då han nedskref denna aria, redan sjelf känt en aning om sin snart förestående bortgång, hade. väl knappast han ens förmått att deråt skänka ett sådant djup. Vitellias aria med-ackompagnement af basettKorn (som på programmet stod upptagen såsom Sextus) är en skapelse af den rikaste musikaliska ingifvelse, och utmärkt dramatisk tillika, då Vitelia deri angifvyer sig såsom brottets anstifterska och derigenom med sitt lif vill försona hvad hon brutit. De utförande syntes i allmänhet vara lifvade tillen täflan att-efter bästa förmåga värdigt återgifva det i så många hänseenden intressanta tonverket, hvaraf. endast några få nummer voro uteslutna. Isynnerhet var m:ll Andråes föredrag af den sistnämnda arian ganska berömvärdt; såväl hvad den talangtulla sången som det rätt goda dramatiska uttrycket beträftar. Den renhet och säkerhet, hvarmed m:ll Lublin återgaf den ofvannämnda Sextus aria, är likaledes förtjent af mycket erkännande, ehuru en alltför skarp betoning. af rösten emellanåt förekom: Det omsorgsfulla sätt, hvarpå m:ll Bundsen utförde Sextus aria i första akten samt deltog i åtskilliga ensemblestycken, berättigar till goda förboppningar om den unga sångerskan, som emellertid behöfver vinnlägga sig om mera smak och nyansering i framförandet af:sina lägre toner. Salongen var fullsatt, och det ljudliga erkännande, som följde på nästan hvarje nummer, låter förmoda att ett förnyadt utförande af denna musik, för hvars upptagande man stannar i förbindelse hos dem, som dertill medverkat, af mången skulle: med intresse emotses. .