TEKNISKT. ängelsk brödbakning med maskineri. (Engineer. 1859. Vol. VII. N:r 202.) Detta brödbakningssätt är nytt, men idkas edan i temligen stort omfång i London och nses der förtjent af särdeles uppmärksamhet, åväl med afseende på det lätta arbetet som ur kemisk och sanitär synpunkt. Pipigheten hos bröd uppkommer, som bent är, genom den i den jästa degen under isningen utvecklade kolsyran, hvilken genom. ingsvärman, och ännu mera vid gräddninsen, utvidgar sig och bildar de blåsori degen, om i hvardagstal kallas pipor. Kolsyran utvecklas i den jästa degen genom. sönderdelning af alkohol, som åter alstrats. genom spirituös jäsning af degens drufsocker, bvilket i sin ordning uppkommit genom, jäs-. ning af degens gåmmi, som åter frambringats genom förvandling af mjölets stärkelse, hvarvid en del af mjölets växtlim och fröhvita likaledes förvandlats, nemligen till jäsningsväckare. Mjölet har sålunda, från en blandning af stärkelse, fröhvita och växtlim, efterhand öfvergått till gummi, socker, alkohol och kolsyra, och kolsyran följaktligen alstrats på bekostnad af en del ibland mjölets närande beståndsdelar, hvilka icke kunna såsom näringsmedel ersättas hvarken af kolsyran eller alkoholn, för såvidt något af de begge sistnämnda ämnena skulle efter gräddningen kunna finnas qvar 1 brödet. Vid det nya engelska brödbakningssättet alstras icke den till brödets pipighet nödiga kolsyran genom någon jäsning, som förändrar brödets beståndsdelar; den utvecklas tvärtom på samma sätt som när man bereder kolsyreeller sodavatten, och samlas i en gasometer. För närvarande sker utvecklingen. genom att på krita eller annan kölsyrad kalk: slå svafvelsyra, som förenar sig med kalken till gips och utjagar kolsyran; men ett annat. förfarande har föreslagits och redan blifvit be-! pröfvadt, såsom åtminstone i England för-: månligare, nemligen att glödga krita 3 till 4; timmar i jernretorter, liknande dem vid lys-; gasberedning, hvarvid kolsyran utdrifs och: samlas i en gasometer, men kalken återstår ij form af osläckt kalk. :