Aftonbladet – 3 april 1860, sida 2

ktligen under rämnde tid ej fullt 45 procent tf det kemiska ljus, som erhålles i Kairo, och ellvilleön ej fullt 21 procent. Men icke blott det kemiska ljusets intensiet är beroende af solens höjd öfv2r horison:n; Bunsen och Roscoe hafva upptäckt, att ven dess sammansättiing beror: deraf. :Det emiska ljus. vi. erhålla från solen vid midtagstiden ärrtill beskaffenheten olika med det i få från henne på andra dagstider. . Detta jus består nemligen, likasom värmet, af en or mängd olika strålar, hvilkaunder genom-åendet af atmosferen eller, andra genomskiniga ämnen uppslukas i olika förhållanden. dan kan alltså: säga, att likasom skilda orter nafva ett alldeles olika klimat i afseende på ärme och fuktighet, så hafva de det äfven i nseende till: solens och atmosfereris kemiska jus. Funnes två på mycket skilda breddgra:er. belägna. länder, hvilkas ;jordmån samt uktighets--och -värneförhållanden vore full? :omligt lika, så kulle de ändå svårligen unna ega samma vegetation, emedan solens ch atmosferens kemiska strålar icke vore demma för dem båda. Vi kunna i våra växtus möjligtvis åstadkomma tropisk värma och uktighet; men vi kunhavieke åtväxterna för-kaffar den tropiska ;solens kemiska ljus. Hr Edlund oOmförmält: äfven, hvilka medel Sainte Claire Devillej det metalliska aluminiets producent, uttänkt för att i stört åstadkomma en utomordentliga hetta han använder vid ebna och åtskilliga andra nya kemiska operationer. För några år sedan omnämndes vid skademiens högtidsdag det sedan allmännare ;ekanta. sättet ajt med tillhjelp af den galvaJska strömnien åstadkomma en så stark hetta, tt flera ämnen, som förut endast varit kända fast form, dervid öfvergå till flytande eller vasformigt skick. Despetz, som först antällde dessa försök, underkastade äfven de :årdsmälta metallerna palladium och platina amma behandling, och lyckades derigenom s-mälta på en gång omkring 20 ort af den örra, och af den sednare omkring 60.ort; Det iycks emellertid att detta smältningssätt blift lemnadt derhän, sedan den förssina sinnrika vetenskapliga undersökningar bekante kenisten Sainte Claire Deville lyckats konstruera n ugn, -hvari hannyttjar vanlig lysgas till bränsle, och påblåser den medsyrgas:s-Med !etta slags i ugnen brinnande knalluft har han smält icke mindre än 27 platina på -amma gång; ock i sättet ligger intet hinder mot smältning af snart sagdt huru stora masor som helst på sammä gång, samt icke blott f platina, utan äfven af iridium, legeringar mellan denna metall, platina och rhodium;, amt af platinamälmer. Hans förfarande besågnas också redan i flera verkstäder i Paris :ch Londoh, der man i stort beårbetar plaina på sådant sätt. Den af Wöbler först upptäckta och af Deville år 1854 i rent metalliskt skick framställda terjordsmetallen — aluminium — har under :e sista två åren blifvit nogare undersökt, i :fseende på dess legeringar med andra metalior. En af-dessa legeringar, den så källade -luminiumbronsen, som består af 9 delar koppar och 1 del aluminium, har en ljus guldirg, motstår kemisk inverkan bättre än andra opparlegerifigar, är ovanligt hård, men kan ndå hamras, utvalsas till bleck och dragas :1l tråd, antager en-skön polityr, och har en ållfastbet, som är stärkare än hos. jern och :ärmar sig den-bos stål; vid Devilles försök täröfver fordrades 1950 I:s kraft för att afslita en tråd af stål om en qvadratlineas geomskärning, men för att afslita en dylik tråd -f aluminium fordrades 1760 :s kraft. Till applager och maskindelar, som äro utsatta för stark nötning, har aluminiumbronsen visat -ig öfverträffa alla andra ämnen. En, ny elektricitetskälla har upptäckts af dr Zunicke; han har funnit att om destilleradt vatten pressas igenom en porös kropp, så uppstår en elektrisk ström, i samma riktning -om vattnets, och proportionell emot trycket, men oberoeode af den porösa kroppenstjock!ek och mängden af den genomgångna vätskan. ir Edlund ansåg Zunickes försök förtjenta att omnämnas, cmedan i den organiska naturen vätskor trängas igenom porösa skiljeväggar medelst s. k. endosmos, och häri möjligen :orde förefinnas en elektricitetskälla af liknande uTSprung. Hr Zdlusxd slutade sitt föredrag med omvämnandet af några helt nya iakttagelser, i iverge och utrikes, som synas bekräfta det ofta förmodade sammanhanget emellan norrkenet och elektriciteten. Denna förmodan var nittills blott en slutföljd från de redan gamla :akttagelserna öfver magnetismens samband med vorrskenet; iakttagelser redan af Celsius och Hjorter i Upsala 1741, af Wargentin i Stockholm några. år senare, af vår landsman Wilcke 30 år derefter, af Hansteen i Kristiania 1825 hade ådagalagt att magnetens börisontala och vertikala afvikelser och dess intensitet rönte förändringar vid norrsken, och sedan samtidigheten åf elektrisk verksamhet och magnetisk blifvit fullständigt utredd, låg den ofyannämnda förmodan om elektricitetens närvaro vid norrsken nära tillhands; men isåknad af omelelbara rön häröfver, stånnade den vid en Iutföljd. Nu åter har man genom iakttagel-er vid de elektriska telegraferna fått mera restämda antydningar bärom. Under de sista lagarna af Augusti och de förstagi Septemher förlidet år visade sig flerestädes norrsken, åtföljda af så stark luftelektricitet, att den elekcriska telegraferingen stördes deraf. I Frankrike observerades norrsken redan d. 28 Augusti, hvaremot detsamma, enligt de jurnaler, som til vet.-akad. inkommit från de meteorologiska stationerna, i Sverge varseblefvos först den 2 September. Enligt uppgift ifrån telegrafassistenten! Follin i Göteborg; hvilken ombesörjer