Aftonbladet – 29 mars 1860, sida 2

MUSIK. Både den äldre och den allra nyaste, först i dessa dagar af trycket utgifna musiken voro representerade på m:ll Amalia Walins soirå i förgår afton, då soiregifverskan föredrog en aria. med obligat-violoncellackompagnement ur Pingstkantaten af Sebastian Bach, hvartill ackompagnementet utfördes af hr TJ Arnold, en annan aria af franska operans I grundläggare, -Lulli, samt tvenne vackra romanser, Venevillv och Ingrids Visea; utgörande en integrerande deli Halfdan Kjerulfs helt nyligen i musikhandeln utkomna och Ivar Hallström tillegnade Otte Norske Viser med piänoackompagnement. MI Walin deltog äfven med hr Richard i en bekant duett Tur Jessonda, och den talangfulla sångerskans musikaliskt uttycksfulla och fint nyanserade föredrag vann nu såsom Alltid det lifligaste erkännande, isynnerhet efter den både i konsthistoriskt och melodiskt hänsecnde särdeles intressanta arian af Lulli samt eftor den sistnämnda romansen. Ole Bull föredrog denna afton ett larg-hetto af Mozart, )Carnavale di Venezia, samt ensr det :stormande bifallet .och framropningarne ännu ettstycke utöfver programmet. On man i utförandet af karnavalen beundrade den ystra sprittande . genialiteten och en förvånande teknik, så ingaf deremot det flärdlösa, själfulla och till ett med kompositioner anda vordna föredraget af det djupt sköna. Mozartska larghettot en sådam känsla och. stämning, som vi icke oftare erfara än då vit höra en ädel andes, ett stort snilles skapelser sannt och värdigt tolkas af ett annat. Vi måste beklaga, att den utmärkte konstnären icke låtit oss höra flera stycken af denna art. a För öfrigt förekom en romans, ;Uberall Dun, med valdhornsackompagnement af hr: kapell-mästaren Lachner, som utmärkte sig för me-lodiskt behag och en smakfull sammansätt-ning. Romansen sjöngs af hr Richard medi ett markeradt uttryck, men med en under. stundom alltför stark forcering af rösten, som: väl sällan torde lämpa sig för denna konst-art, samt ackompagnerades på ett förtjenstfullt sätt af hr Fernbacher. Af mll Hilda Thegerström utfördes med mycken talang åtskilliga pianokompositioner: af. Chopin, Mendelssohn och henne sjelf. Soirn var, så talrikt besökt, att åtskilliga åbörare måste stanna i de till salongen angränsande rummen och några af dem, som innehade biljetter till numrerade platser, hade: största möda att bana sig väg genom de af sittplatser spärrade ingångarne till salongen, hvilket i hög grad felaktiga arrangement man med allt: skäl bör kunna hoppas blifva afhjelpt vid framtida konserter. Den ofvannämnda, i dessa dagar af trycket utgifna Otte Norske Viser innehålla sånger af norska skalderna Welhaven, Wergeland, Björnstjerne-Björnson och Jörgen Moe, hvar ull Halfdan Kjerulf satt en vacker ochi folkvisans anda hållen musik, och hvaribland sås som särdeles karakteristiska i musikaliskt hänseende. må nämnas: Veiviseren synger, af Welhaven, Ingrids Vise och Solskinsvise af Björnstjerne-Björnson samt Ved Sjöen den mörke af Wergeland, af hvilken sistnämnda sång vi meddela de vackra verserna: Ved Sjöen den mörke, bekrandsed af Tallen, Du möde mig fagreste Gjente i Dalen, Naar Stjernerne vaage, naar Skogene drömme, Naar Odderen lister sig ud för att svömme. Naar Alting undtagen ditt Öie, som fankler Saa nödbrunt og venligt, med Kvellen sig dunkler, Da Gjente mi möd mig ved furukrandst Vove N mek Oikvnorna taga JA kran NT