Aftonbladet – 29 mars 1860, sida 2

NRA hf ASEA, PERSYS to dd SR dd LA ån iv pc 2 ,000 rdr skola såsom 3:dje vinstutdel ning oå tlotterna .utlemnas samt återstoden a bankens: vinst, 160;000 rdr, till-reseryfonde afsättas. öh or ma Bref från Danmark. Köpenhamn den 23 Mats. En. del:.militära förflyttningar af en vis betydelse hafva i de senaste dägarne försg gått. General Påggesen har bland annat blit vit flyttad från Rendsborg, på så sätt, att ha till en -början bar fått sex månaders Perihis sich, och i hans ställe har general Duplö erhållit befälet i nämnde gränsfästning. Dupla är en man tf mycken stränghet i sin tjens och har den. goda egenskap, ätt hah ick gerna kan misstänkas för att vilja lägga fing rarne emeöllan med några schlesvig-holsteinsk upprorsamatörer, ; ör öftigt äro dessa förflyttningar; som sagdt j endast en del af hvad krigsministern genera Thestrup lärer hafva åsyftat. De öfriga slut Åsig mera omedelbart till en mera omfattand Å plan, att göra armäns cadrer i ordning så, at en -större-truppstyrka skulle med lättbet kunn beordras. till. gränsen mot Holstein. Denne plan tyckes hafva inom regeringen stött på allvarsammäre motstånd än man kunde an dtaga.: Ganskalifliga debatter skola i anled ning af detta krigåministerhs förslag hafva eg T rum -sednast i: går; men det tecknar sig verkligen som om kollegernas skruplet, åtmin stone för ögonblicket, skulle blifvit de segrande dTiden skall utvisa hvem som dervidlag haf det mesta: förutseendet. Det är visserligen sannt, att för fnorgondagen tyckes ännu inger tara vara på färde, och det är naturligtvis endast de mycket dättskrämda, hvilka sätta dylika rykten i omlopp, som t. ex, det att p eussiska trupper redan skola hållas färdiga att. på kort tillsägelse marschera in i Holstein; men hvad-som ej sker precist i morgon kan dockske snart nog, och eft större politiskt missgrepp kunde väl svåiligen tänkas, än om den danska, regeringen en vacker dag ftinne sig ånyo öfverrumplad af händelserna så som den blef det år 1848. Ryktet om justitieministerns eventuella afträdande. har åter förstummats, och det heter nu att .den-qvistiga frågan om Erkleringene? skall blifvå äfgjorå på det sätt, att ministern icke ldisar öm de båda thingens samstämmande beslut, utan lägger detta till handlingarna, i stället för att referera det till konungens högsta utslag. Detta ganska beqväma sätt att bli af med ett riksdagsbeslut lär kunna gå an, emedan griändlageh ej haft det förutseende att direkte förbjuda det öch enär en analogi dertill förekommer i fråga om riksrådets vota. Mellan Hall och Monrad försäkras förbållandena icke vara de allra fidelaste. Man behandlar hvarandra med aktning, men med en viss reserve. Den ene som den andre. torde bafva sina små sidofunderingar för sig sjelf. Men Hall är konseljptesident, och Monrad är kabinettets skapare; den ena är den förste, den andra vill gerna vara den förnämste. Dessa båda kloka. hufvuden kunde göra en god sak: Förena sig om att med afseende på Holstein återupptaga Bolwitts program, utsöndringen. Det står naturligtvis hårdt nog att komma till denna ponkt, men så sällsamt kunde förhållandena dock utveckla sig, att man måste finna: sig i att bita i denna hårda nöt .och -åcceptera: efteråt hvad. man engång ej blott-desavouerat, utan till och med låtit förklåra för ren absurditet. Måhända är det bust. detta den ene at de två redan börjat inse, måbända är. det just ditåt. denne ene redan i tysthet arbetar, medan..den andre likaledes i tysthet — måhända inser-ackurat detsamma, men tvekar att ännu gå så långt. Summan af allt är att den närvarande ministeren är en mycket — fundersam fninister, och denna fundersamhet.meddelar sig åt hela publiken... Det är i sjelfva luften en viss fundersamhbet, som trycker. en och gör en melaiikolisk, och baron Blixen har — tyckes mig— gjort mycket förståndigt i att.under dessa förhålladen resa på en vecka ifrån alltsammans öfver till Kristianstad i Skåne för att der taga vissa högre frimuraregrader, förutom hvilka han ej lär kunna mottaga konungens kallelse att vara tredjeå kommendant, i härvarande stora riksloge. : S. B. TEATER-ÖFVERSIGT. KONGL: TEATERN: Den gifte mannen i staden och på landets, — Theatre Frangais och denÅ: Seribeska komedien.. — Expöså af innehållet. — I: Utförandet. — SÖDRA TEATERN: Slägtingar och pengars. — Kotzebue på teatertiljorna anno 1860: — LADUGÅRDSLANDS-TEATERN: Slut på säsongen: -— Tillbåkablick. och utsigter. K.ngl.. teatern har några. gånger gifvit tt stycke, som är, en fri öfversättning af 3ayards och -Jules de: Vaillys Le mari å la ampagne, och hvilket på svenska blifvit kaladt Den gifta manneni staden och på lanlet. . Bayard tillhör helt och hållet den Scrieska skolan och är en af de mest produkiva ochomtyckta bland Scribes efterföljare. Jet stycke, som här är i fråga, står i stetiskt värde och sedlig halt: på alldeles amma ståndpunkt som det stora antalet af je .Scribeska. komedierna, Det har emellerd-oblifvit gifvet på Frankrikes förnämsta scen, theatre frångais och gifvet med mycken ramgång, ehuru visserligen den allvarsammare ransyska kritiken just plägar anföra denne le. mari.å la. campagne såsom ett..bevis på en-förnedring, i hvilken franska nationalteake då Up kort NN AR KR RE