Aftonbladet – 28 mars 1860, sida 3

RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Hrr Virgin, vor Koch, Nordenfelt, Adelborg och ih. Sprengtporten reserverade sig mot det afstånlet i förra plenum fattade beslut att bestämmaä miaimibeloppet af bränvinstillverkning till 300 kanaor om dagen. Derefter företogs behandlingen af de sedan sistz plenum bordlagda förslagen till ständernas skrifvelse uti den norska frågan, hvarvid grefve E. Sparre försi erhöll ordet, och ånyo uppläste sitt förslag, som, enligt hvad talaren upplyste, blifvit genom sammanträde mellan flera riksdagsmän af alla stånden, i aågon obetydligare del förändradt. Derefter begärde hr Dalman uppläsande af hr Nordenfelts förslag, och hr Printzensköld utaf expediti-usutskottets, hvilket skedde. Hr Dalmän erhöll derefter ordet, och erkände att grefve Sparres förslag hade företräde framför expeditionsutskottets, men önskade deruti några föräpdringar. Talet om de utländska politiska förvecklingarne ansåg talaren böra utgå, liksom äfven yt trandet om Sverges redliga uppförande, hvilket skull kunna gifva anledning till missförstånd, såsom on Norge skulle oredligt förfarit. Vidare fann talaren att frågan om ståthållareskapet uti grefve Sparres förslag saknar all motivering, hvadan talaren önskade, att den motivering, som finnes i hr Nordenfelts förslag, måtte inflyta uti det af grefve Sparrc framställda. Hr Nordenfelt ansåg grefve Sparres förslag nöjaktigt, sedan detsinrma tu blifvit ändradt. Önskade att ständerna icke måtte tvista om ordalagen, utan enigt och utan voteriug antaga grefve Sparres förslag, som också har mesta utsigterna för sig inom de öfriga stånden. Grefve Posse förordade grefve Sparres förslag, och uppläste ett förslag till tillägg deruti om gemensam flagga, hvilket han önskade måtte blifva deruti intaget. Hr A. Ribbing önskade bifall till expeditionsut skottets förslag. Grefve FE. Sparre besvarade hr Dalmans anmärkaingar och ansåg ingen bevisning i fråga om ståthållareskapet behöfva inflyta i skrifvelsen, emedan frågan är tillräckligt känd at konungen och statsrådet för att behöfva bevisas. Hr R. . Cederschiöld förordade bifall till grefve Sparres rslag,; emedan han ansåg att man i en sådan skrifvelse icke bör ingå i detaljer, på hvilka motpartiet skulle hänga sig fast, Hr Ehrenhoff önskade bifall till grefve Sparres förslag med det af grefve Posse begärda tillägg. Hr Dalman protesterade mot grefve Posses begärda tillägg, och fortfor att begära införande af hr Nordenfelts räotivering. Hr Brakel förordade grefve Sparres förslag med grefve Posses tillägg, och önskade att proposition å bifall till grefve Sparres förslag först måtte framställas, för att sedan de af grefve Posse och hr Dalman begärda tilläggen måtte särskilt kunna föredragas och bifallas. Hr Printzensköld önskade bifall till expeditionsutskottets förslag, emedan han ansåg ett antagande af ett af de båda öfriga, isynnerhet grefve Sparres,som ett försök att vilja öfversockra döt allvarliga uti beslutet. Här gällde det dock att visa, det bakom ordet stode en San. Frih. R. Cederström önskade bifall -tillgrefve Spärres förslag, och hr A. E. Ros till hr Nordenfelts. På framställd proposition förkastades expeditionsitskottets och lir Nordenfelts förslag, men i fråga m antagande af grefve Sparres oförändradt, ore meningarne delade, hvarför hr Dalman begärde otering, med sitt förslag till kontrapropösition. Vo-eriogen utföll så att grefve Sparres förslag oföränIradt förkastades med 162 röster mot 47, .hvadan ståndet såluada beslöt att grefve Sparres förslag till krifvelse antogs i hvad gall e revisionen; i fråga om tåthållarplatsen åter skulle vid detta förslag bifogas len i hr Nordenfelts förslag uppställda motivering.