Aftonbladet – 28 mars 1860, sida 3

f väldig, framför7alltkarakteristisk, under dräg ten af en nordisk kämpe, eller soin Correggi romantisk. Han var af naturen i detta af seende utrustad med de rikaste gåfvor; mer det är väl att bemärka att han med ett med födt konstnärssnille förenade en bildning hvilken ej alltid dermed följer hos scenen: artister, af mången sådan till och med renta föremås. Som deklamatör var han här a ingen uppnådd; ban hade dessutom icke utar framgång försökt sig både som författare och hvad de flesta knappast ens visste, som — komponist. Om hans tidigare lefnadsomstän. digheter torde det vara er bekant, att har bade börjat som militär och att han reda: hade hunnit att blifva en ganska superb artillerilöjtnant, då han på en gång hängde svärdet på väggen och lemnade sitt batter och krigsteatern för denna andra teatern, de: han snart avancerade till general, flygande ifrån seger till seger. Den kungliga operan ämnar till Nielsens minne gifva en särskild sorgefest, dock först längre fram på våren. Af egentliga teaternyheter öro för ögonblicket ia rätt märkliga att meddela härifrån. På den kungliga scenen har man fått en ny fyraaktskomedi (från franskan) med den anspråkslösa titeln Skikkelige Folk; den utföres särdeles väl, men torde dock ej kunne betraktas som någon kassapjes par excellence,, Casino ämnar med det första upptaga le Marchand de coco, detta välbekanta stycke, i hvilket den oförliknelige Frådårik Lemaitre i sin tid gjorde så ofantlig furore ) Paris. På Folkteatern har man med stort bifall några qvällar uppfört Victor Sejours bekanta Tireuse de cartes,, fritt behandlad son Folkekomedix. Inhan jag lemnar teaterområdet må jag nämna, att det ryktesvis förmäles att der framför allt i vissa roller af en mera saftig komik förträfflige Mantzius skall stå på vipper att från Folketeatern återgå tili den kungliga scenen, liksom äfven att Casinoteaterhs så omtyckte Hagen möjligtvis skulle stå att vinna för samma kungliga skådebana. Som ni torde veta; har det obegripligtvi: gått öfver all höfvan långsamt med åstadkommande af ett passande monument öfver Oehblenschläger, så att det ännu, oaktadt upprepade uppmaningar och vinkar, fattas en liter summa för att få detta monument fullt färdigt och vederbörligen upprest. Samtliga sångföreningar i Köpenhamn hafva nu öfverenskommit om att förena sig till en stor sångfest, hvilken kommer att här ega rum vissa qvällar å rad i Ridehusets stora lokal i medio af nästa månad, och hvaraf inkomsten skall tillfalla Oehlenschlägerskömiten. Det vore vackert om studentsöngföreningen i Luna begagnade tillfället att deltaga i denna fest och sålunda äfven å Sverges vägnar bidraga till minnesvården öfver en sångarekungp, genom hvars hedrande i lifstiden det skånska universitetet en gång på ett så berömligt sätt hedrade sig sjelf. Inom litteraturens område vet jag för ögonblicket icke något pikäntare än en ganska kuriös bok af.en hr Selmer om de i danska språket förekommande utländska ord; för vilka författaren föreslår nya af renaste inhemska sort. Det vore orättvist att bestrida, att det ej i arbetet finnes en och annan ganska god vink och äfven flera förslag, som serna kunde antagas af dem, hvilka befatta ig med att skrifva danska, men det mesta är lock verkligen sådant, att det knappast är nöjligt att icke skrifva en satir deröfvern. ch visst är att boken här inom vidsträckta Iretsar gör mycket nöje. Man har äfven i verge haft af dessa purister och de hafva önt ett liknande öde, som hr Selmer hästäles. Det är måhända mycket riktigt att man ex. i stället för amnesti borde kunna sägs glemmeskabp, (dervid det dock i danskan är et förargliga, att detta lika gerna kunde beyda glönimeskåp, som glömskap, alltså t. ex. innesluta de och de Jandsförvista i glömskået); men hvad som obestridligen är mera teslutande roligt, är t. ex. att hr Selmer, jelf en väldig -bersärk, vill att man i stället ör det sårarde, ordet chemise skulle säga I ch skrifva ti-stille, eller tyst-tyst; eller talaIdrig-om-det! I sjelfva verket synes det mig id många tillfällen vara tvärtom on fördel tt vi för ett och samma begrepp hafva att llgå deir utländska toiletten, eljest komme 1 språket att stå der skäligen paradisiski — bara tala-aldrig-om-det! SB —— 5