Aftonbladet – 27 mars 1860, sida 3

der sålunda: Hsfva tvenne, efter aftalfinlåtit sig envig med hvarandra och varder någon deri dödad dömes banemannen till straffarbete från och med sex till och med tio år. Var det aftal gjordt, att envi get ej skulle utan enderas död slutas, och komme död deraf; dömes till straffarbete på lifstid. Fårnå gon i envig svår kroppsskada; vare gerningsmannen förfallen till straffarbete från och med två till och imed sex år. Skedde ringare eller ingen skada; dömes till fängelse från och med två månader till och med två år.. På yrkande af professor Carlson, kyrkokerdarne Otterström och Ternström, biskop Björck. doktor Sandberg och prosten Lindberg, återremittera des denna S, och såsom skäl derför yttrades, att banemannen i ett envig borde ej straffas lindrigare är för dråp; envig innebär äfven ett slags försök till sjeltmord. För antagande af det kongl förslaget ytt rade sig biskop Anjou, domprostarne Björling och Knös, doktor Säve och professor Sundberg, under erinran att duellsplakatet af år 1682 gäller endast adelsmän och deras vederlikar och att andra perso ner endast straffas såsom för slagsmål. Envig ären öppnare kamp, i hvilken jag äfven blöttställer mitt get lif.! Prostarne Tellbom och Söderberg ansägo straffbestämmelserna alltför stränga. S 52, om svikligt förfarande, åter: emitterades. Vid 53, om straff för utmaning till envig, som ej. kommer till verkställighet, och för sekundanter, yrkade prosten Tellbom att sekundanterna skulle vara fria från straff, om de sökt afstyra enviget. Doktor Sandberg, professor Sundberg och domprosten Björling ogillade den af utskottet föreslägna lindringen i straffbestämmelserna och förordade återremiss. Paragrafen återre mitterades. 54, om strafflösket för dem, som frivilligt afstå från träffadt aftal om envig, förkastades på yrsande af domprosten Björling och prosten Sontn, hvilka erinrade, att denna sore en uppmuntrar till ingå nde af lättsinniga aftal. 4 55, om nödvärn, antogs, på yrkande af domprostarne Knös och Björling, sådan den i K. M:ts pro position finnes angifven. 56, om rätt till nödvärn vid inbrott m. m., bifölls på yrkande af professor Sundberg, biskop Anjou och doktor Sandberg. Domprosten Björling och kyrkoherden Ternström ville hafva återremiss i ändamål att få de i K. M:ts pro position förekommande orden söker föröfva rån inatta. 57, om rätt att använda våld för att hindra fånges rymning och vid häktning af den, som sätter sig till motvärn m. m., återremitterades genom votering med 27 röster mot 14. Detta beslut förordades af riksarkivarien Nordström, hvaremot prosten Sonden och doktor Säve erinrade derom, att skilnad borde göras emellan ransakningsfånge och strafffinge. I andra länder finnes åtminstone stadgadt, att varning eller tillrop skall ske, innan våld ytterligare användes. Professor Luadberg, biskop An jou och domprosten Björling talade för bitall till utskottets förslag. Öfriga 8 58—60 af derna afdelning, äfvensom S 51 och 62, som skadestånd samt 63—76, innehållande gemersamma bestämmelser, biföllos utan diskussion. Den till detta författningsförslag framlagda rubriken och ingressen återremitterades med de anmärkningar, som under diskussionen blifvit gjorda not förslaget i dess helhet. Härefter föredrogos och biföllos: Ekonomiutskottets betänkanden n:r 45, afstyrkande väckta motioner om ätgärders vidtagande till förekommande af olofligt lotterispel, och n:r 46, afstyrkande motion i fråga om roteringsskyldigheten inom Elfsborgs län och på Dals land; sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 7, afstyrkande motioner om ändring i nu gällande bestämmelser rörande underhåll af allmänna vägar; statsutskottets utlåtanden n:is 76 och 79 samt 82 och 83, tillstyrkande K. M:ts propositioner, om upplåtande af Arjeplougs skolebord till boställe åt skolmästaren derstädes; om förnyad indelning af nyroterade jorden i Blekinge län; om anslående af hy: reseersättning åt länsmännen i Frosta härads östra distrikt samt Färs härads norra och södra distrikt af Malmöhus län, emot afträdande till statsverket af deras boställslågenheter, och om öfverlåtande af ett stycke mark från Eskilstuna kungsladugård till egaren af Eskilstuna mekaniska verkstad, Teofron Munktell, såsom byggnadstomt för arbetarebostäder; samma utskotts utlåtanden n:is 80 och 81, afstyrkande motioner dels om eftergift af eller anstånd med arrendet för bostället Örum i Christianstads län, dels om förändrade föreskrifter i fråga om de till gästgifverier anslagna räntor. Statsutskottets utlåtande n:is 77 och 78, i anledning af K. M:ts remiss i kammarkollegii berättelse, angående dels kungsgårdars och andra kronolägenheters förvaltning, och dels Sala silfververks ränteersättningsfond, lades till handlingarne; och åtskildes ståndet kl. 9 eftermiddagen. Borgareståndet. Talmannen tillkännagaf, att detta plenum hade olifvit anslaget i och för justering af skrifvelseförslaget i norska frågan, hvilket förslag emellertid nade blifvit på riddarhuset andra gången bordlagdt, wvarföre talmannen hemställde, huruvida ståndet beragade åtskiljas, hvilket skedde. Bondeståndet. Bondeståndet, som enligt talmannens tillkännagifande i lördagsplenum skulle sammanträda för att ustera expeditionsutskottets förslag till skrifvelse i norska frågan, kom ej i tillfälle att behandla detta örslag, utan i stället föredrogos åtskilliga utskottsetänkanden, hvaraf några ovigtiga biföllos, men de nera vigtiga bordlades för andra gången.