Aftonbladet – 23 mars 1860, sida 2

ST OR NT tas fr a EAS TTBESRERERE ERE Ser ARA DANT Are honom då ganska vänligt, och Massmann önskar nu, utan att vilja tränga sig på någon, lifligt att få besvara hvarje fråga. Då jag lofvar mig mycket af detta samtali anseende till. Bodelschwinghs ädla. och öppna karakter. så måste jag underdånigst be E. K. M:t att låta underrätta mig. om, huruvida ministern skall. på er befallning låta kalla professor M.. eller. om den. sednare skall likasom af sig sjelf gå till ministern, utan att vara kallad. men med anledning af E. M:ts yttranden. Det förvånar mig huru. man kunnat förgäta Massmanns förtjenster om den Hohenstauffenska tidens poesi samt hans talang i föredrag under universitetslifvet.. I tyska litteraturen: historia af Gervinus finner jag med beröm omtalade Massmanns Tyska språkets monumenter 1828,, hans dikter från 12:teseklet; hans legender och riddarepoesi. Huru skulle väl en man kunna vara för ungdomen farlig, som af konungen af Bayern blifvit anställd vid dennes söners uppfostran, och af hvilken kronprinsen berömmer sig att ha erhålliv de mes! välgörande impulser: till andlig frihet och utöfvande af kommande regentpligter 2 Det är icke i en mörk och oklar, utan i en allvar-: lig tid, som vi befinna oss. All verksamhet varder hämmad, om man af misstänksamhet beröfvär sig de bästa krafter. Entusiastiski fästad vid-er person, vid glansen af er regering likasom vid fosterlandets ära, bedröfvar det mig, då edra ädlaste afsigter löpa fara ati misskännas. Det gifves visserligen ganska aktningsvärda personer, som af lutter tillgifvenhet för E. M. gerna ville se mig nedlagc i min familjegraf eller åter förflyttad på an: dra sidan om Rhen. Med tacksammaste vörd1. nad E. K. Maj:ts allra trognaste -A. v.-H.x Konungen skref på baksidan: Hjertligaste tack, dyraste Humboldt. Ministern Bodelschvingh skall låta kalla Massman. I största hast, framgent eder trogne F.s W. I brefvexlingen förekomma åtskilliga föga skonsamma yttranden om en och annan bland Tysklands prinsar. Så heter det t. ex. om engelska drottningens gemål i ett bref till Varnhagen den 21 Februari 1847: — Till prins Albert hade jag på hans egen begäran, då han var på slottet Stolzenfels, låtit lägga ett exemplar af. Kosmos på hans rum. Han hade den höfligheten att icke tacka mig för detta. Nu har densvarta fogeln (Svarta örns orden): gjort honom hböflig, jemte ... Han -låter mig nu tala om kretsande lufthaf och om stjernterrasser,, en Koburgisk variant tll min text, quite english, direkt från Windsor. der allt är fullt af terrasser. Ni ser att jag dömmer strängt, då prinsar taga sig för att skrifva. Några dagar sednare skrifver Humboidt: Ni gjorde. rätt uti att banna mig för rmin alltför stora strängbet emot stjernterrassernas man. Jag är annars vanligen endast string emot. de mäktiga, men mannen blef mig på Stolzenfe!s särdeles fatal. Till mig yttrade han: Jag vet, att ni tager mycken del i de ryska polackarnes olycka, men tyvärr förtjena polackarne lika litet vårt deltagande som irländarne. Sådant säger man. då man är drottningens af Storbritannien vackre man. Om en annan prins berättar Varnhagen fölJjande pikanta anekdot: Talet föll på en sf de yngre ska prinsarnes förståndsförmögenheter, och det påstods, att dessa vore ganska ringa. Humboldt var af en annan tanka. Det måste jag bestrida,, sade han. Den unge prinsen -bar nyligen talat med mig. Hav träffade mig, som väntade i hans mors förmak, och frågade: Hvem är ni? — Jag heter Humboldt. — Och hvad är ni? — Jag är kammarherre hos H. M. konungen. — Ingenting vidare? afbröt prinsen helt tvärt. och vände sig om. Detta vittnar ju onekligen om förstånd ? Då i Juni 1842 fyra utländska kronprinsar samtidigt befunno sig på besök i Sanssouci, yttrar Humboldt härom: 2— — Härtill kommer den glädjande anblicken af fyra kronprinsar och thronföljare: den ene bleklagd och höfilam, den andre en försupen isländare, den tredje blind ochen politisk barbar, den fjerde egensinnig och lam till förståndet. Detta är den tillkommande monarkiska verlden!, — Ganska strängt yttrar sig Humboldt om den framlidne konung Ernst August af Hannover. Han skrifver nemligen den 6 April 1842: Landets konstitutionelle konung har i går vid sin taffel inför 40 personer åter yttrat: Göttingerprofessorerna ha i en adress till mig talat om sin patriotism. Professorer, danserskor och skökor kan man för penningar få hvar man vill; de gå hvar som helst, der man bjuder dem några groschen mer. — Hvilken skamp, tillägger Humboldt, vatt nödgas kalla en sådan för tysk furste. De cyniska ord, som uttalats af den krönte högtoryn vid Leinen, måste emellertid väcka så mycket större uppseende som just denne Ernst, August hade haft erfarenhet af karakteren hos några lärare vid sitt universitet. Man vet, att de sju Göttingerprofesssrerna Albrecht, Dahlmann, Ewald, Gervinus, bröderna Grimm och Weber hade I protesterat emot författningens våldsamma upphäfvande 1833, och för denna åtgärd blifvit af samme Ernst August fördriftna. Och måhända kan man äfven: här med. rätta säga: Inde iren ; Öfver de händelser, som följde på den sednaste franska revolutionen, yttrar sig Humboldt i ett bref den 4 November 1849. Huru vigtiga äro icke underrättelserna från Paris! Den oförsigtige Ludvig Napoleon erhåller måbända konsulatet på lifstid (häruppå syfta orden duree bk Ut fö Jeg tt pang Fig Pin En RR lh og RT ft DJ OR AN DD KET Nr Tf i IR ÖS RN VR Fn. LJ, IV re EEE 0 och stabilite;, men han faller dock, och väcker det slumranue lejonet. Friheten kommer deruppå ingenting att förlora, och de tyska statsmännen (gifves det väl några sådana utom fbr von Gagern?), skola då inse, att det i Mellersta Europa finnes ett 1789 års. Frånkrike, detsamma, öfver byars nullitet man nu ett helt år gjort sig lustig: Tyngdpunkterna börja ömsa plats?, I ett sednare bref, af den 2 Juli 1850, heter det ?Virldens. nuvarande WERE SA AE sm MÅ