Aftonbladet – 16 mars 1860, sida 1

af Jakobsgränd; i J, A. Lundvalls vid, Fredsgatan;, Oxtorget; i J. F. Broms, N:o 5 Norrlandsgatan; smynt raden för fin stil (48 bokstäfvers utrymme). — — DD FT REKA PENNE TE WESAENSETA TOCKHOLM den 16 Mars. I morgon förekommertill behandling i riksstånden den så mycket omhandlade norska frågan. Det skall då. visa sig, huruvida svenska representationen anser sig böra i en sak af så vigtig och ömtålig natur, som denna, handla med den sans, med den blick för verkliga sakförhållanden och för framtidens kraf, som höfyves en lagstiftande församling.i ett land med gammal frihet: och vana vid deltagande i de, allmänna angelägenheterna, eller om den skall uppträda med hela, obetänksamheten och lidelsefullhetenshostt sjelfkonstitueradt. ,förparlament; som icke tänker det ringaste på det praktiska och på framtiden, utan endast söker den. tillfredsställelsen att ge luft åt. passioner och fördomar för ögonblicket. Frågan är icke så vigtig i och för sig sjelf... Men, den kan bli det genom sina följder. En oförståndig, behandling af densamma kan nemligen. göra mycken skada och flytta. oss ett halft århundrade tillbaka i fråga om god sämja och enighet i norden; den kan nedrifva allt hvad de sednaste årtiondena gjort för att verkligen och frivilligt närma den skandinaviska halföns tvenne folk till hvarandra. iv Att en revision af unionsfördraget är nödvändig, det bevisas bäst deraf, att sådana, tvistigheter.. kunna, uppstå, .som de, hvilka. nu egt rum. Det. är fullkomr ligt i. sin ordning, att Sverges :rikes ständer; vända sig med en begäran. om föranstaltande af. en sådan revision till Sverges.. regering, hvilken, just är den, som, i. 16,.årsutid skjutit undan .sden sas ken och, :om vi. .så få säga, sökt gömma den för den offentliga diskussionen. Men på ,samma. gång rikets ständer antaga utskottets förslag rörande. hbegäran om ;en -revision af stadgaarne. för föreningen mellan .Sverge och. Norge, kräfver . deras värdighet, . att de. med ogillande lägga till handlingarne de-mortiver, som. utskottet förutskickat . denna begäran, och hvilka innehålla en mängd en pagsant gjorda.grundfalska: antagandeni och advokatoriska påståenden, tör hvilka intet bevis bifogas, eller kan åvägabringas. ; Odo ( Hvad åter angår utskottets... förslag, med anledning af hr Dalmans motion, så anse vi; att detta förslag, som går utpå att. .hos..Kongl. Maj:t begära uppskof med: handläggningen af. norska. Storthingets beslut i ståthållarefrågan, måste ovilkorligen förkastas, om rikets,ständer: skola iakttaga sin egen värdighet samt rikets ,sannskyldiga nytta. ) Detta förslag innebär visserligen nur mera; iden form utskottets plenum gifvit detsamma, intet. försök, till; verklig rättskränkning mot Norge; men det .utgör ett alldeles opraktiskt. nonsens,,8om, om det antoges, till. följd af sin egen beskaffenhet, måste bli resultatlöst och endast kunde väcka de ofördelaktigaste begrepp om ständernas lagKunskap och omdömesförmåga. : Norges. grundlag stadgar, att Stozthingshbeslut, för att vinna gällande kraft, skola af konungen sanktioneras innan Storthinget åtskiljes; de, öfver hvilka ingen resolution dessförinnan blifvit gifven, äro derigenom förkastade. Om nu sålunda rikets ständer skulle begära att norska Storthingets beslut i nsämnde sak icke måtte af konungen företagas till pröfning förr än. i sammanhang med;de förändringar och tillägg, som af den begärda revisionen kunna föranledas, så skulle de begära en orimlighet, en: omöjlighet, någonting som konungen icke kan; göra, så vida man icke ville göra den. dåraktiga förutsättningen, att en unionskomite skulle kunna tillsättas; komma till enighet, afsluta sina arbeten och ingifva sina förslag, allt under de par månader, som .Storthinget ännu är samladt. Om rikets. ständer: sålunda skulle anse det öfverensstämmande med sin värdighet att petitionera om en sak, som: konungen lagligen är förhindrad att göra, så skulle. ju hela deras. framställning vara lika. opraktisk som gagnlös. Den Jo, jol Hon har varit hårdsmält för månoa.