Aftonbladet – 13 mars 1860, sida 2

Kurir från Skåne, V. Hvad jag hoppats skola företaga i Lund och hvad jag icke fick tid att företaga. — Den högtupplysta stadens synliga mörker.. — Musik i otid. — Handlyktan ännu en vogue i trakterna af Lundagård! — Ett af studentföreningens bättre elementer. — Juridiska fakulteten för flyttning, andra icke. — Hvad som spökar genom luften i Lund. — Hvad vi gjordei Malmö. — Hvad ändan blef på dwtsamma och hurusom en lerkopp uträttar stomk saker. Jag hage hoppats få uppehålla mig i Lund och Malmö åtminstone några dagar på hvartdera stället för att taga litet närmare kännedom om ett och annat, som länge intresserat mig redan på afstånd, men min engelsmans otålighet gjorde detta mitt hopp om intet. Det blef i stället, såsom den benägne läsaren snart skall erfara, hopp af annat slag. Det hade sålunda varit min afsigt att t. ex. i Lund företaga ett litet specialstudium af vissa akademiska institutioner, att afhöra vissa föreläsningar, att sätta mig litet in i ekonomien af vissa examina och söka personlig bekantskap med ett par teologer af stort värde. Det blef mig omöjligt, enär min engelsman, som nyss sagdt, genast efter ankomsten till den lärda staden greps af en nervös otålighet och helst hade tagit det först afgående jernbanståget för att begifva sig vidare till Malmö. Först och främst kände han sig om qvällen betydligt spökrädd, det första vi satte näsan utom Stadt Altonas port; den midt emot belägna domkyrkan kastade en hemsk emeritus,-skugga öfver gatan, hvilken, endast med mellanrum af otaliga famnar, icke upplystes, utan betecknades af en dogmatiskt sömnig tranlykta; Lundagården låg der på ena sidan i