Aftonbladet – 5 mars 1860, sida 2

således icke finnas hvarken mellan sjelfva beskaffenheten af detta stadgande och riksaktsbestämmelserna eller mellan sätten för deras förändrande. 6) När författaren -medgifver, att detär ovisst, huruvida stadgandet om ståthållareembetet kan räknas till unionsbestämmelserna, och säger, att ett stadgandes verkliga betydelse är af större vigt än sättet för dess uppkomst, så bevisar han tillräckligt, att:man här. helt och hållet saknar verklig rättsgrund att stå uppå och att det skulle vara beroende af olika tycke och smak att anse flera eller färre stadganden i Grundloven såsom unionsbestämmelser. i När man åter anför norska grundlagens uppkomst, såsom bevis för att den innehåller någonting mera än hvad som står att läsa i dess paragrafer, så förbiser man helt och hållet, huru en lag uppkon.mer och blir tag. Det är genom Storthingetsvotum och Norges konungs sanktion och promulgation : som Grundloven uppkommit. och blifvit någonting annat än ett projekt. Det är dessa båda omständigheter, som göra att den bar någon gällande kraft; och att från de förhandlingar och förslag, som föregått antagandet, vilja sluta sig till existensen af förbebåll och inskränkningar, som icke i grundlagen eller i något annat lagligt gällande dokument finnas uttryckta; det är alldeles detsamma som om vi för en tolkning och tillämpning af någor nyförändrad grundlagsparagraf, i full strid mot ordalydelsen, skulle åberopa någonting; som blifvit yttradt af den enskilde motionär eller i den. kungliga proposition, som gifvit första anledningen till grundlagsförändringeni Storthinget voterade grundlagen; på dess be gäran attesterade kommissarierna, att konuni gen i det skick. den nu befann sig skulld komma att sanktionera densamma, och denna preliminära attest lemnades allenast till en säkerhet för Storthinget; så att det formligen skulle kunna.utkora Carl XIII till Nörges kod nung; och då norske konungens sanktion sedermera följt och derigenom : Grundloven fått gällande: kraft, har det ifrågavarande provisoriska. intyget ingen betydelse mera; Hade det skolat innebära ett traktatundertecknande å svenska kronans vägnar, då skull sådant någonstädes: varit angifvet och en ra tifikation :eller: sanktion från: svenska regerin gens sida skulle då erfordrats; men en såda har, som bekant, aldrig egt rums