Aftonbladet – 3 mars 1860, sida 3

Borgareståndet. Efter föregången protokollsjustering företogs statsutskottets memorial n:0 62, i anledning af riksstån. dene skiljaktiga beslut och meddelade återremisser 1 den uti statsutskottets betänkande n:o 51 behandlade frågan om medels upplåning till jernvägsbyggnaderna. De öfriga punkterna deraf godkändes eller lades till handlingarne, men vid åttonde punkten uppstod någon diskussion i anledning af hr Wzrns yrkande om att orden och befullmäktiga, skulle tilläggas. Ståndet beslöt, på hr Björcks yrkande, att lägga memorialet, med hänseende till denna punkt, till handlingarne samt vidblifva sitt förra beslut. Härefter företogs ekonomiutskottets betänkande mr 31, innehållande en hemställan om föreskrifts utfärdande, att, då emellan en pastor och hans församling: öfverenskommelse blifvit i vederbörlig ordning om: pastoraliers utgörande träffad, densamma efter pastors död må ega bestånd, intilldess pastoratet af ny prestman tillträdes, hvilket godkändes; n:r 32, afstyrkande någon åtgärd med anledning af väckt motion om upphörande af den till Landskrona kyrka från vissa landsförsamlingar utgående tiondespanmål; n:r 33, afstyrkande något afseende å väckt fråga om skyldighet att för uppläsande å predikstol aflemna handling in duplo, när bevis öfver uppläsandet fordras; n:r 34, afstyrkande något afseende å väckt motion om utfärdande af ny förordning rörande strömmingstionde; n:r 35, afstyrkande någon åtgärd med anledning af väckt motion om de s. k. prestkåpornas; på Öland ställande till byarnes disposition; och n:r 35, afstyrkande för närvarande någon åtgärd med anledning af väckt motion, dels derom, att K. M:ts stadga den 31 Januari 1855 angående mått och vigt måtte till sin verkan ännu någon tid suspenderas, dels om antagande af ett universelt system för mått, mål och vigt. Alla förenämnda betänkanden biföl!os. Vid föredragning af sistnämnda betänkandes anIra punkt, rörande åvägabringandet af ett universelt mått-, måloch vigtsystem, uppträdde hr Lallerstedt samt föreslog, att rikets ständer måtte till regerinsen ingå med begäran, att den, likasom åtskilliga andra regeringar i Europa, måtte verka för realiserande af denna id, som nu eger så varma sympatier, och hvarföre förlidet år ett sammanträde af deputerade från åtskilliga länder egde rum i England. På grund häraf yrkade hr Lallerstedt återremiss. Innan plenum upplöstes, tillkännagaf talmannen, att tt protokollsutdrag inkommit från ridderskapet och adeln, med inbjudnng till borgareståndet att antaga en fullständigare redaktionsförändring i ofvan omnämnda 8 punkt af statsutskottets betänkande n:r 51, hvarigenom en vidsträcktare fullmakt lemuades fullmäktige och de ombud, som kunna komma att utses för jernvägslånets regocierande. På framställning af hr Björck, med hvilken flera instämde, beslöt nu ståndet att med frångående af sitt förut fattade beslut, bifalla den föreslagna redaktionsförändringen. Bondeståndet. Utan diskussion biföllos följande ekomomiutskottets betänkanden: N:o 31, deri utskottet med anledning af Jonas Anderssons motion tillstyrkt, att rikets ständer må hos EK. M:t anhålla, att öfverenskommelse om pastoraliernas utgörande må ega bestånd intill dess pastoratet af ny prestman tillträdes; N:o 32, som hemställer, att Nils Olssons motion, om upphörande af den till Landskrona kyrka från vissa landsförsamlingar utgående tiondespanmål icke må till någon rikets ständers åtgärd föranleda; N:o 33, afstyrkande kyrkoherden Ternströms motion, att handling, som å predikstol skall uppläsas måtte in dupplo aflemnas; N:o 34, afstyrkande Gustaf Bolins motion om ny förordning rörande strömmingstionden ; N:o 35, afstyrkande Johan Johanssons motion om öländska presthåpornas öfverlemnande till byarnes: disposition, och N:o 36, afstyrkande friherre Paykulls motion om: suspension af kongl. stadgan af den 31 Jan. 1855: och antagande af ett universelt system för mått, mål och vigt. ; Derefter bifölls adelns inbjudning till förändradt beslut i fråga om 8:de punkten af statsutskottets utlåtande n:o 62 angående bestämmelserna rörande upplåning utrikes af medel till jernvägsbyggnaderna, sedan L. M. Knutsson, Jan Persson och Nils Larsson förordat bifall till densamma.