Aftonbladet – 2 mars 1860, sida 3

man inom sin afdelning. De öfriga afdelvingarne lemnas kanske deremot helt och hållet åt sig sjelfva, hvilket ej heller torde vara nyttigt för det hela. Dessutom är det ganska vanligt att den sak man egentligen studerat och känner tilly den anser man äfven för hufvudsak och blir derigenom icke alltid opartisk, hvilket en chef dock ovilkorligen bör vara. Till högste chef erfordras således en rättskaffens, praktisk, bildad samt med förnåga att behandla folk begåfvad person; till chefer för de trenne afdelningarne män, som lessutom ega detaljkännedom, hvar öch en mom sitt fack; samt till sekreterare en peron, van vid protokollsföring och expedition. Der är hela den stora hemligheten af en jern vägsstyrelses sammansättning; och om nu, så:om det påstås, en ordentlig styrelse för jernägarne skall organiseras, må vi då ihågkomnasatt i våra dagar, då kommunikationen med itlandet är så lätt, är det föga heder för en nation: att vid företagandet af något stort arvete icke följa de tidsenliga förbättringar, som söras der man gått längst framåt i dylika öretag. Om det äfven kostar mycket att inwetdta erfarenhet utomlands, så äro dock, som ;ekant, egna experimenter vanligtvis ännu dyare! . Till chef för en möjligen blifvande styelse är förmodligen nuvarande chefen för ernvägsbyggnaderna sjelfskrifven, såvida han ill bibehålla befattningen. I annat fall måtte äl -Sverge ej så helt och hållet sakna praktiska män, att här icke kunde finnas nåson lämplig till och benägen att öfvertaga hefsbefattningen. Man torde derjemte kunna voppas, att landet ändå icke skulle gå miste pm öfverste Ericssons goda medverkan till panorhas fullbordande, t. ex. på det sättet att fversten ville som inspektör vaka öfver byggadernas utförande, likasom de förnämsta inseniörerna i England såsom Consulting Enineers biträda å flera jernvägår samtidigt, ör hvilket de erhålla dels årligt arfvode och lels honorarium för hvarje gång de äro tillsallade. — Alldeles som med eminenta läkare ir förhållandet. Ett riksstånd har afslagit frågan om ett stterligare statsdepartement (för allmänna arveten), kanske till en del af det skälet att om sagde departement blifvit infördt, hade möjligtvis, af en eller annan orsak, öfverste Ericson sått ifrån jernvägarne, hvilket åter troligtvis insågs synonymt med byggnadsarbetets totala nställande; men huru skall det nu gå, om nerr: öfversten icke stannar vid chefsbefattvingen? Eget skulle det -vara om arbetet fördenskull afstannade; det skulle visa -huruledes nos oss sak till den grad sammanblandas ned person, htt elt arbete anses för landet ryttigt och verkställbart endast i samma mån len, som utför detsamma, är mer eller minIre populär. Men att arbetet i alla händeler skulle bli utfördt på samma, som det förnodas, praktiskt ändamålsenliga sätt som hitills, bör man väl icke nu, år 1860, kunna etvifia, då jernvägsarbeten på somliga stälen utomlands redan fortgått i 30 och här emma i cirka 5 års tid, hvarigenom våra ernvägstjenstemän haft godt tillfälle att everuera sig. A——e.