Aftonbladet – 1 mars 1860, sida 3

längd trianglar af brädstumpar ined ett par i tilten nedgående stödtappar, tvärbuggna vid de begge nedra vinklarne ochförsedda med ett större genomblåsningshål på medelpunkten samt ett mindre nedom detta. I det sednare genomdrages alla ståndarne på hvarje half del af röret en erforderligt stark ståltrådskedja, som hår en ring intill hvarje ståndare: med en inträdd dragpinne; men kedjan har mellan hvarje ring minst 8 tums större längd än afståndet mellan ståndarne. Åt dessa och från liggande tiltens begge kanter resas två brädlängder mot hvarandra, hvilka således bilda en huf, mot hvilken en vanlig vändplog pressar upp vände tiltjorden, derigenom torfröret formeras. När detta något torkat, fäller man medelst dragning på kedjan de inre ståndarne, den ena efter den andra, efter kedjan är slak mellan hvarje, och får slutligen it alla, hälften åt hvarje figurens ända, hvarefter genom lätta tryck på några torfven genomborrande pinnar mot den bräda, å hvars kant den andra hvilar, den förra nedfaller på bottentilten och den-anIra der ofvanpå, då begge brädlängderna; som på midtelståndaren tillstött hvarandra åt hvar sin ända, !stt utdragas. Det förstås af sig sjelf, att under alla andra förrättningar än de, som tillhfra torkningen ned varma luften, väderliden, med sina pallar är ortflyttad och tillsättes, när den kommer ifråga: Dessa begge sednare metoder visa med hvilken ovänad-skyndsamhet man kan till aska förvandla djupa mossar. Sådana rör, der mattan alls icke behöfs för orkning vid förrättningens inskräkning till askbränning, kunna nedhinna ett par dagar efter deras fornerande, och af denna lätthet vid tillverkningen fö,. er ett så lågt försäljningspris, att det aldrig skall rista tillbud af varans befraktning å banor mellan dalmstad och Ljungby ända till Ryssby Söcken, der ned försvarlig jord för odling till åker höbohl i allnänhet saknas, som jemte skogsbristen uppehållit osättningars tillkomst. Och lika klart är det att fantliga laster pressad torf skulle från Ångelstads, Annerstads och Nyttja socknar gå till samma orter ;ch det skoglösa Skåne, der sjelfva torfjorden redan vörjat att vara utbrukad och stenkolsimporten från Tngland äfven af detta skäl årligen tilltagit. Vi förmoda att hvarje oväldig person, som af denna anmälan finner sig uppmanad att taga kännedom om varmluftsmaskinens egenskaper, icke skall förbise de stora verkningar på särskilda orters och näringars samt derigenom hela landets välstånd, den är i tillalle att föranleda, och med oss hoppas i jernvägarnes allmänna intresse, att det slutligen blir kap-en Eriesson, men icke hans broder, som kommer att ifgifva sista utslaget i den nu pågående striden. Emellertid vore det önskvärdt, att statsutskottet sille från generallandtmäterikontoret utbegära eller ck derstädes granska alla der befintlige kartor öfver Dammemosse, det så kallade Blådöpet i Värnamo och mångå angränsande socknar, semt öfver alla de hamnar inom Ångelstads, Annerstads och Nyttja socknar, som gränsa till sjön Kösen eller omgifva det stora mossfältet emellan Skeen och Balkarp samt sjön Eyen, för att vid de ofullständiga undersökningar, som äro förelagda rikets ständer, få en öfvrerblick af len oberäkneliga rikedom, som jernvägskomitån haft i sin makt att i södra stambanans och hela samhällets intresse taga i anspråk. Kunde alla dessa kartor jemte Johan Petterssons anförande föreläggasgeneralstaterna eller engelska parlamentet, så skulle myn heers kanske icke öppet uttrycka sin belåtenhet med lennes hyllning af jernvägskomitåns statsekonomiska isigter, då de genom vår aflägsenhet mindre hotas ned intrång från vår sida i deras stora afsättning f torfaska på England och Frankrike; men John 3ull gåfve sig säkerligen ingen ro, förrän han utverkat liplom å hedersborgarerätt i Newcastle för Albo häads riksdagsman. WJ.B