Aftonbladet – 1 mars 1860, sida 3

likasom plats för askans bevarande. Vid tornets upp förande böra dess begge yttre torfrader förstärkå: med störpar, som fästas med vidjor, och dessa så an bringas, att torfvor kunna slutligen uttagas för at: bilda ett dörrhål. Vid motsatta ändan af figuren: längd och i rak vinkellinie mot maskinen uppställe: en dylik med lika drifkraft vid ett annat torn, och begge maskinerna ha alldeles samma förrättningar. De ega vid svänghjulsaxeln skarfvade långa axlar bestående af ihåliga rör, hvilkas andra ändar hvils eller röra sig på lagerbockar. En tapp eller fyrkant med rundel utgår utanför bocken, hvarå en afslags remtrissa skall anbringas. På hela rörets längd äro borrade hål å det afstånd från hvarandra, som sva rar mot en vanlig plogtilts bredd. Omkring röret löper en trärulle med sidofodringar, för att innesluta hela den linas längd, som är fästad vid rullen med ena och skärredskapen med andra ändan, och samma redskap har en annan lina fästad på mostående maskinens rulle, och inre beklädnaden i rullarnes centrum utgår på ena sidan med en fläns, hvarå ett bål är ,borradt för den sprint eller låspinne, som, vidare inträdd i rörets borrhål, stänger rullen efter hvarje redskapens flyttning. Det första af dessa, som maskinerna drifva, är skärknifsplåten, som är fästad vid en uppstående styrstock, med handtag för körkarlen. och har många i plåten fastkilade knifvar med skarpa eggar både på framoch baksidan. De skära smala remsor på hela längden af figuren till det djup man önskår sönderdela, och flyttas hvårje gång, för att i hemvägen skära nya remsor med andra eggen, sedan låspinnen är uttagen från nyss arbetande rullen och motstående rulle fastgjord. Så fertsättes utefter hela figurens bredd eller axlärnes längd. Det andra reåskapets föremål, som genast kommer i fråga, är afhuggning af remsorna, hvilket sker med en tackjernåvält, i hvars tätt ingjutna spår, tvärt öfver välteds hela längd, skarpa knifvar äro inkilade. Denna at betar flera gånger fram och tillbaka innan flyttning sker, och det är egentligen den, som bäst befordrär sönderdelningen af den öfre, lösare törfven. Men rådån när en mindre del ytterst vid figuren är färdig börjar påföring af den smidigare mässan, som hår sitt läge på mera djup i mossen, . Arbetet med de: sönderdelning har redan förut börjat vid de afslagiremtrissor, som på ofvånnämnde sätt äro anbringa å röraxelns utom lagerbocken utskjutande tappat. Hvarje af dessa drifva skärmaskiner efter en särskil konstruktion vexelvis med rullarnes förrättningar, sj att remtrissan vid varmlaftsmaskin.n genom afslag göres overksam, när kraften behöfs vid maskine rulle och tvärtom. Den till betäckningen ven int Er ro HER PONT ost liga dymassan erhålles ur en grop, som gräfves inti skärmaskinens läge, sedan de lösare lagren blifvi uppkåstade och dennä grop blir rätlinig med figure samt arbetas genom hela mossens djup. Den förmal na torfven nerfaller i skottkärra i blött tillstånd oc urhvälfves på underlagret, då en annan kärra inta! ger den förras ställe det ögonblicket qvarnen hvilari Under tiden sker utjemningen med en kratta, och näi hela fältet är fullkördt, blandas begge slagen med e förspänd trästock eller. vanlig ärjkrok och öfverfal res med en lätt harf. Nu kommer en vändplog, sorå från botten uppvänder hela den arbetade massan först åt figurens yttre sida och flyttas så långt bort i vänd! ning, att figuren delas midt itu; men plogen för med sig en vid ett 8 tums långt krokigt jern å plogens baksida hakad matta af sammanbunden sjövass, jemni bred med plogfåran, som blir underlägg eller torki lafve åt nästa tilt, och tre gånger på hela plogläng! den, alltid midtför samma punkt, stannar maskinen då plogkarlen utskär med.enhvass. bredsidig skyffel mellan plogens bak och mattan, eller under det kro: kiga jernet, en. torfva i fårans botten, alltid i rak linie med utskurna diket under näst förut lagda matta så att tre raka fria öppningar finnas under vasslafven för att insuga och i sidogropen afleda under torknini gen möjligen fallande regn. Då det vid plogens för! rättning är vigtigt, att draglinan styr rätt åt me: delpunkten på vallen, nerstötes en påle med sido: sträfvar midt för. rullen, på hvars fyrkantsända hfl. san till en utgående plåt är neddrifven, och denna plåt har ett spår, skodt med rörliga ledaretenar, så itt linan alltid hålles i samma riktning, fastän den förändras till läget inpå rullen. De yttre liggande uppvändna tiltarne samlas i skottkärra för att ani vändas; jemte uppkastade dikestorfven till betäckning if de begge mattor, som ligga öppna i de begge midtelfårorna, hvarigenom hela figuren är utjämnad ch. färdig att i rutor indelas. Detta sker med en innan tackjernsvält, som har gjutna cirkelknifvar och tyärknifvar mellan dem, på det mattorna ej må sön! lerskäras af vanliga knifvar. i På detta sätt går torkningen fort och den pressd ning, som derpå följer, förrättas å ett pressbord in sill maskinens andra sida, der svänghjulsaxeln är skarfi vad med en annan axel, hvilande med andra ändan på en lagerbock, och denna skarf har två fyrkanter ned runda lopp intill den för två afslagsrullar. Från pressbordet uppgår en hög bock .med påskrufvade sorsträd, vid hyilka tre från öfverslaget nedgående edareträd äro fästade, skodda med ledareskenor för wrillor, som styra skaften till två hejare. Från ök serslaget utgår knän till fyra lagergångar för tvål spindeltrillor, hvari hejarens linor löpa under nergånsen till afslagsrullarne, hvarvid de äro fästade. Så unda pressar den ena hejaren genom sin tyngd:und ler det maskinens kraft lyfter den andra och ford narne vid det gemensamma pressbordet besörja sjelfve egleringen med afslagsstängerna. Formarne äro på vegge sidor öppna, invändigt glatta jernlådor, afpassade ;fter det från lafven i skottkärror ankomne, teglet. De ha deras lägen midtunder hejarne, som först med ätta slag och sedan med all sin fallkraft fullborda, ressningen, hvarefter lådorna genom skjutning från! äget till bordets kant ömsas, för att genast återtaga in plats och fyllas. Alldeles samma förrättninga var liktidigt den andra maskinen, och om härunde; tt annat torftörn i Hvarje mäskins närhet uppföres) ndast beräknadt för askbränning och förväringsrum ör torfven, så börtgår icke varma luften oproduk ift under pressningsarbetet, Emellertid blifva mattorna med hardkraft tillbas adragna åt första läget utom figurens begge ändar raka linier med de fåror, som de nästa gång ha tt fylla, och så länge torflagren fortfara att vara ösa, arbetås på Lka sätt; met när blandning icke ridare behöfs med smidigare gyttja, användes föl: ande metod: Arbetet börjar då med en rist, som föregår en nindre vändände plog, åtföljd af matta. Tilten hvälfes tillbaka på mattan och plogen återvänder för att eså en tilt intill mattan mot den tilt, som efter ändning formeras å motsidan, Begge tiltar samman? tötas upptill med ett par på samma gång verkande lappträd, och all tre tiltarne utgöra härigenom ett riangelrör; hela figuren formas på detta sätt, för att ringa torfven i hastig torkning genom insläppning f den förbrukade varma luften från maskinen i sameliga rören. För detta ändamål tillsättes en fyrkånig väderlåda af tudna plåtar vid hvarje ända af fiuren med hål i botten och nedgående hätta å af. tånd från hvarandra, som svarar mot läget för hvarje ör. -Hålen haventiler med uppgående tenar på låans öfversida för påsläppning eller afstängning af en till lådan från cylindern inledda varma luften. äderlådan hvilar på pallar eller upptill öppna lådor, rån hvilkas ena sida en vidfästad plåtstrut utgår, å formad, att den kan inskjutas i torfröret och derid tättas. Såväl pallen söm struten fyllas med sandtarkt lerbruk, och deri formas ett vin elrör, i hvilet väderlådans hättor. nedgå. Ventilerna. stängas dtals der antändning befaras, och genom pågjuting af vatten omkring struten underhålles täthet på etta ställe. När tiltrör äro lagom torra, afhuggas e efter strutarne, och de begge uppstående sidorna pplyftas på hela längden medelst grepp af trädsaxar om tvinga nedra delen tillsammans, hvarefter fälling sker på bottentilten, så att alla tre ligga alleles jemt på mattan. En skofvel af hårdt träslag