kännas kostnader för nybyggnad affkyrka, andra al männa hus eller större broar, skall den del af sam ma kostnader, som efter hemmantalet utgöres, til godtgörande fördelas på tjugo år, med en tjugondcdel för hvarje, räknadt från och med det år, då san:ma kostnad utgick eller började utgå, bifölls seda domprosten Knös, professor Sundberg, doktor Sandber, kontraktsprosten Emanuelsson, prosten Sonden och ky koherden Ternström talat för betänkandet, men dolh tor Säve, kontraktsprosten Arrhenius och komministe: Åsbrink yrkat återremiss på den grund, att vägomläggningar m. fl. större allmänna arbeten borde uti denna författning upptagas Samma utskotts betänkande n:r 4, afstyrkande ce: af komminister Svartengren väckt motion om förän drade bestämmelser i afseende på vilkoren för kz pellförsamlings skiljande från moderförsamling, ble jemväl bifallet, sedan biskop Anjou talat för bifa samt komministrarne Svartengren och Asbrink fö återremiss. Samma utskotts betänkande mn:r 5, till styrkande väckt motion angående upphäfvandet af kap. byggningabalken, om skyldighet för hemmans egare att vid ansvar hålla humlegård, bifölls uta diskussion. Kontraktsprosten Janzon uppläste härefter en skrifi lig reservation mot presteståndets beslut att antag ridderskapet och adelns inbjudning om bestämmar det af det utländska lånet till 25 millioner, i hvi ken reservation doktorerna Säve, Nordlander och Sand berg instämde. Borgareståndot. , I dagens plenum föredrogs först sammansatta lar och ekonomiutskottets här olvan refererade betärkanden n:ris 3, 4 och 5. Rörande n:o 3 uppstod någon diskussion Hr Kist ner yrkade afslag på betänkandet i dess helhet, eme dan de principer, hvarpå utskottet grundat sitt för slag, ej af honom kunde gillas. För afslag talad. äfven hr Berger. Hrr Staaf och Taube hade i frå gan afgifvit en reservation, innehållande att riket änder ville hos K. M:t begära utfärdandet af ev författning derom, att då boställsafträdare styrke sig för bostället fått vidkännas betydliga extra ut gifter och hvilka ej sedan, enligt gällande lag, f: på 20 år fördelas, synerätten må ega bestämma, hu ruvida förberörde utgifter äro af beskaffenhet, st höra emellan afoch tillträdaren, i mån af besttt ningstiden, fördelas, samt att de utgifter, som finna vara af sådan beskaffenhet, då må på 20 år förde las. För återremiss, med fästadt afseende härpå ocl på öfrigt gjorda anmärkningar, talade hrr Staaf, Rud ling, Ekholm, Ödmansson, Wahlbom, Grenander, Trä gårdh och Sundblad. Hr Trägårdh ansåg, att or det betydliga extra utgifter borde ur hr Staafs för slag utgå. Hr Thollander var den enda talare, son yrkade bifall. Vid votering segrade med 44 röste: mot 11 den mening, som yrkat återremiss. Betän kandena n:ris 4 och 5 biföllos utan diskussion. Talmannen uppläste en från grosshandlaren J. F Billing ankommen skrifvelse, hvari han på anförd: skäl undanbad sig förtroendet att vara suppleant fö fullmäktige i banken. På framställning af hr Schwar bifölls detta af ståndet och beslöts att med nytt va af suppleant i hr Billings ställe tillsvidare skull anstå. .Bondeståndet, Bevillningsutkottets betänkande n:r 18, rörande vostbevillningen och dermed sammanhang egande imnen, föranledde någon diskussion, som slutade der ned, att de särskilda fyra punkterna i betänkandet var för sig blefvo bifallna. Emot beslutet i afeende å första punkten anmäldes reservation af Nil: )Isson och Nettelbladt. Vidare biföllos sammansatta lagoch ekonomiut kottets betänkanden n:o 3, i anledning af väckt förlag om fördelning på vissa år af de Kostnader ioch ör allmänna byggnader, som från boställen utgå, ch ner 5, tillstyrkande bifall till Nils Magnus Peterssons motion om upphäfvande af 7:de kap. byggingabalken, angående humlegårdar. Samma utskotts betänkande n:r 4 blef deremot fter votering, som utföll med 65 emot 30, med ogilande lagdt till handlingarne. Ridderskapets och adelns inbjudning, i fråga om ormuleringen af stadgandet rörande: bankens skylighet att inlösa sina sedlar med svenskt sifver rynt, antogs, sedan bland andra bankofullmäktigen lalmin förordat densamma. Slutligen remitterades utan diskussion till enskilda tskottet C. A. Larssons motion om framställning rån ståndet att riksdagen måtte skyndsamligen fslutas.