Aftonbladet – 29 februari 1860, sida 3

RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapot och Adeln. Hrr Sandströmer, G. Montgomery, af Georgii, Ehrenhoff och von Qvanten anhöllo att få till protokollet anfördt att de icke voro närvarande vid sista plenum, då ekonomiutskottets utlåt.nde angående skolagans upphörande föredrogs och bifölls. Statsutskottets utlåtanden n:ris 59, afstyrkande väckt motion om befrielse från räntor och onera för komministerbostället n:r 1, Rätansbyn i Jemtlands län; 60, tillstyrkande riksgäldskontorets embetsoch tjonstefan beviljade löneförhöjnings utgående äfven för 860; och 61, utlåtande i anledning af erhållna återremisser å utlåtandet n:r 9, angående Kongl. Maj:ts Proposition om användande af en del utaf de till fångars vård och underhåll anslagne medel för nödiga nybyggnader vid fängelset i Landskrona, biföllos utan diskussion. Hr v. Mentzer afsade sig ledamotskapet uti bevillningsutskottet. Derpå företogs till behandling bevillningsutskottets betänkande n:r 18 rörande postbevillning och dermed sammanhängande ämnen och blef punktvis föredraget. l:sta punkten, tillstyrkande K. M:ts förslag rörande portovigtens nedsättande, så att enkelt bret skulle väga 3 ort, och 2:dra punkten, afstyrkande af hr Palander inom borgareståndet väckt motion om Portots nedsättande till 10 öre, föredrogos gemensamt På begäran af hr R. von Kramer. Hr Kremer erhöll först ordet, och talade emot utskottets förslag i båda dessa punkter. I fråga om första punkten ansåg talaren en nedsättning i brefvigten blifva ganska obehaglig för den korresponderande allmänheten, i Synnerhet derföre att man icke med ett bref, som nedlägges i en breflåda, kan göra som med sina saker på deligens eller jernväg, betala öfvervigt, utan brefvet kommer icke fram. Antog att om brefvigten nedsattes från 3 ort och 91 korn, som det nu utgör, till 3 ort, så skulle öfver en million bref drabbas af det dubbla portot, eller en årlig beskattning läggas på allmänheten af 170,000 rdr. Om postverket behöfver bättre inkomster, så trodde talaren dock icke att detta vore ett sätt som öfverensstämmer med tidens anda. Föreslog således afslag på utskottets förslag och vigtens bestämmande till 4 ort, eller ock Portots nedsättande till 10 öre; friherre ILeuhusen visade att om man begagnade litet tunnare papper, så kan man skrifva tre postpappersark fulla för enkelt porto, och önskade bifall till utskottets förslag i båda punkterna. Hr Reutersvärd och friherre Alströmer yrkade äfven bifall till utskottets förslag; statsrådet Gripenstedt skulle önskat nedsättning af Portot, om postverkets tillstånd tillåtit det, ty en sådan nedsättning öfverensstämmer med tidens anda och tillhör de reformer, hvilka alltid förordas. Men saken måste framför allt ställas på praktisk grund, och postverkets utgifter äro nu så stora, att en sådan nedsättning nu icke utan skada skulle kunna verkställas. Nya postlinier och deligensturer inrättas, Postångfartyg ha auskaffats emellan Gotland och fastlandet. Ålands haf fordrar äfven en dylik komMunikation, och dessa nya linier fordra motsvarande inkomster för postverket. Det är sannt att brefantalet ökats sedan den stora postreformen infördes, men detta förhållande har mindre uppkommit af Portonedsättningen än af de lättade kommunikationerna, af beqvämligheten genom frimärken och breflådor. Om brist skulle uppkomma hos postverket, måste statsanslag fylla bristen, och detta vore icke att Önska, Ansåg derför icke skäl att nedsätta portot. I fråga om 1:a punkten ang. nedsättning af brefvigten, upplyste tal. att vigtenheten i de flesta länder är 1 lod, och 3 ort äro i det närmaste 1 lod, eller ?57,,, deraf. Önskade derför bifall äfven till denna punkt, emedan det Vore af vigt, att enheten hos oss blefye lika med den i andra länder. Grefve Mörner ville icke motsätta sig utskottets förslag i fråga om bibehållandet af portot. Ått ändra vigten ansåg talaren deremot onödigt, ty det skulle blott medföra olägenhet för allmänheten, tan att göra postverket någon nytta. Önskade der)re återremiss på första punkten. Friherre Stael v. ITolstein lemnade en öfversigt af postverkeis stallning och önskade bifall till utskottets förslag; hr v. Ehrenheim instämde uti grefve Mörners yrkande på Mterremiss å första punkten; grefve Lagerbjelke ut vecklade utskottets motiver till dess beslut och yrkade bifall till detsamma; friherre R. Cederström instämde med hr v. Kremer, anseende postverket vara till för allmänhetens skull och icke tvärtom; friherre Hermelin önskade, att; om första punkten återrremitterades, utskottet måtte föreslå att bref å lös post måtte få öfverstiga 8 lod; grefve Björnstjerna önskade det gamla portots bibehållande, men kunde icke medgifva att korrespondenterna skulle beröfvas rättigheten att skicka 1, lod, och instämde i begäran om återremiss på första punkten. Först framställdes proposition på ifall eller återremiss af första punkten, och då denna af landtmarskalken förlarädes bifallen, begärdes votering, hvilken utföll så, att punkten med 79 röster emot 45 till utskottet återremitterades. 2:dra punkten bifölls. id 3:dje punkten, afstyrkande väckt motion om j nedsättning i portot för utländska tidningar, begärde r R. von Kremer äfvenledes återremiss, af den anledning att om man nu bifaller den, så stänger man vägen för en utredning af frågan. På framställd proPosition återremitterades äfven denna punkt. 4:dej Punkten, afstyrkande väckta motioner om fribrefsrätt för kyrkoherdar och länsmän, bifölls utan diskussion. ! Ar Åkerman afsade sig förtroendet att vara: ledamot i bankoutskottet, och friherre Creutz reserverade Sig mot ståndets beslut i fråga om skolagans bibehållande. : Presteståndet. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 3, tillstyrkande anhållan hos Kongl Maj:t Om utfärdandet af en författning, hvarigenom, med upphäfvande af 27 i militieboställsordningen, skulle stadgas att om innehbafvare af militie-, civilt eller Ecklesiastikt hactälla nndar sin höasittningstid fått vid